Lillemor Asplund-Haapasaari har fått må bra i snart två år. – Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma.

”Det är en lycka att kunna känna frid” 

Personligt.

För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig".

14.12.2021 kl. 15:00

Lillemor Asplund-Haapasaari är uppvuxen i Jakobstad.

– Fast jag är uppväxt i ett kristet hem har jag aldrig haft en personlig tro.

Hennes pappa hade ett tilltagande alkoholbruk som så småningom ledde till missbruk då Lillemor kom i tonåren.

– Hela mitt liv har jag levt med en rädsla att förlora pappa. Jag har alltid en sådan där liten klump i magen.

Hon och hennes två äldre systrar har också många fina minnen från sin barndom.

– Men vi har också fått trauman i barndomen, det kommer man inte ifrån.

Hennes föräldrar skilde sig då hon var tolv år.

– Mamma fick ansvar för oss tre flickor. För mig var det ganska tufft när jag precis börjat komma in i tonåren. Jag har levt ett ganska hårt och självdestruktivt liv och har fått många sår i själen. Psykiskt har jag mått ganska dåligt genom åren.




”Men vänta nu!”

År 2005 flyttade hon till Vasa. Två år senare träffade hon sin dåvarande man.

– Då kände jag någon slags stabilitet. Jag mådde bra, bättre än på länge.

Ganska snabbt blev hon gravid.

– Vi var båda två jätteglada. Allt såg bra ut, men jag blev tidigt ganska stor och mådde illa.

När ultraljudsundersökningen i vecka 12 nästan var färdig sa läkaren: ”Men vänta nu, det är ju en bebis till!”

– Jag blev jätteglad och väldigt stolt! Men på natten började tankarna rusa iväg. Hur skulle vi klara av två bebisar?

Flickorna föddes i vecka 34 som prematurer. De var på sjukhuset i en månad. När de väl kom hem följde en tuff tid. Lillemor vakade mycket, eftersom flickorna inte sov på samma gång.

– Min mamma var tjänstledig varje fredag. Hon vaknade med tvillingarna natten från torsdag till fredag. Då kunde jag sova ut.

Det nyblivna föräldrarna fick en tuff start på sitt föräldraskap.

– Vi hade ändå inte känt varandra så länge och man visar kanske inte sina bästa sidor när man är alldeles trött.

Tvillingarna blev större, började på dagis och Lillemor började jobba.

– När flickorna var fem år kände vi oss redo för ett tredje barn. Sedan kom Valter. Det var en jättefin tid. Han var en väldigt lätt bebis. Flickorna hade börjat i förskolan, jag hade bara en bebis. Jag fick koncentrera mig på och njuta av mammatiden på ett helt annat sätt den gången.

När Valter döptes gifte sig Lillemor och hennes ex-man på samma gång.

– Vi hade haft det väldigt tufft i många år. Kanske vi tänkte så att om vi bara får ett tredje barn så kan det läka några sår.

”Vi hade haft det väldigt tufft i många år. Kanske vi tänkte så att om vi bara får ett tredje barn så kan det läka några sår.”

Men det gjorde inte det. När Valter var två år separerade paret.

– Det var en stor sorg. Det kändes som ett misslyckande.


Äntligen rätt diagnos

Hon mådde också psykiskt dåligt. Ända sedan hon var nitton år hade hon ätit mediciner av och till för sitt psykiska illamående. Nu blev det värre.

– Jag hade svår ångest och panikångest och var väldigt nedstämd i perioder. Nu sökte jag hjälp för mitt mående.

Hon fick hjälp. Hon diagnostiserades med bipolär sjukdom, typ 2. Det tog länge innan hon kunde ta till sig diagnosen och acceptera den.

– Jag hade ätit fel mediciner i tio år. När jag ser tillbaka på åren ser jag mönstren. Jag känner en sorg över att jag inte fick rätt diagnos tidigare. Det hade besparat mig och människor i min närhet så mycket smärta.


Helandeprocess

Hon var på botten i sitt liv.

– Jag var väldigt ärlig med att ”nu är det inte bra”. Jag fick hjälp av sjukvården och människor omkring mig.

Av någon anledning började hon gå i Metodistkyrkan. Det var för ungefär ett och ett halvt år sedan.

"Jag minns inte varför, men jag tog mig dit. Jag hade aldrig känt att Gud och jag hade en relation."

– Jag minns inte varför, men jag tog mig dit. Jag hade aldrig känt att Gud och jag hade en relation, kanske för att jag känt att jag bar på så mycket synder.

Hon började be dagligen och lyssna på lovsång. Hon tog också kontakt med Camilla Klockars, som är pastor i Metodistkyrkan.

– Vi gick igenom alla svåra saker, riktigt på djupet. Det var väldigt välgörande för mig. Jag hade ju fått höra att mina synder är förlåtna, men jag hade aldrig känt det. Men då sa Camilla: ”Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig.” Och så var det ju förstås. Där började min helandeprocess.

Sedan har hon varit aktiv i församlingen.

– När jag släppte in Gud mitt liv har jag fått må otroligt bra, och vet nu exakt vad min kropp behöver och hur jag ska leva för att inte trigga igång en depression.

För någon kommer Gud in som en storm i deras liv.

– För mig var det inte så. Han har kommit i mitt liv i små doser. När jag har börjat söka Gud tror jag att han vill att vi ska lära känna varandra på djupet. Ju mer jag lärt känna Gud, desto mer vill jag fördjupa mig.






En riktig jul

För Lillemor har julen alltid varit en glad högtid.

– Den här julen, när barnen är hos mig på julafton, känns det som en riktig jul. Varannan jul är jobbig för mig.

Förra julen firade hon julafton utan sina barn.

– Min syster Anna, som fullkomligt älskar julen, såg hur jobbigt det var för mig och ordnade en väldigt fin julafton för mig ändå.

Barnen har levt med ett vecka-vecka-arrangemang sedan Lillemor och hennes ex-man separerade.

"Många säger att det blir lättare med tiden. Men för mig blir det inte det."

– Många säger att det blir lättare med tiden. Men för mig blir det inte det. Tvärtom. Jag saknar dem jättemycket då de är borta. Jag är ganska rastlös de där veckorna då de är med sin pappa.

De ringer videosamtal, ofta flera gånger om dagen, under pappaveckorna.

– Jag är ju precis lika mycket mamma fast de är hos sin pappa.

När Lillemor var barn gick familjen alltid i julkyrkan.

– Men nu har julen en helt annan innebörd för mig. Jag försöker hjälpa sådana människor som är ensamma och inte har det så bra ekonomiskt. Jag försöker också hjälpa bekanta som jag vet att inte mår så bra.

Hon har tänkt mycket vad det innebär att vara en lärjunge i det dagliga livet.

– Hur ska jag som människa vara mot mina medmänniskor? Jag möter hela tiden nya människor i olika situationer. Jag vill sträva efter att visa godhet i alla människomöten.


Ärlig kommunikation

Hon har funderat mycket på den tiden när hon mådde som sämst.

– Jag och barnen har en väldigt öppen och ärlig kommunikation. Jag har ordnat det så att flickorna har fått gå och prata med någon. Vi har också fått stöd från kommunens familjearbetare. Det är jag mycket tacksam för.

Hon har fått må bra i snart två år.

– Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma. Idag märker jag att ju mer jag umgås med Gud, desto mer frid får jag.

"Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma. Idag märker jag att ju mer jag umgås med Gud, desto mer frid får jag."

Varje söndag går hon i kyrkan.

– Där får jag kraft inför veckan. Jag tar barnen med till kyrkan. De tycker nog mest om maten efteråt, men barnen har också mycket funderingar om tro på Gud.

Lillemor och hennes ex-man har en bra relation.

– Vi har ett bra samarbete. Det är jätteskönt.

Christa Mickelsson


Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35