Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Lars-Runar Knuts har suttit i församlingsrådet i 46 år: "Jag har aldrig känt mig som en gummistämpel"

Åbo.

Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka.

22.2.2021 kl. 15:50

Under sina 46 år i församlingsrådet har Lars-Runar Knuts samarbetat med fem kyrkoherdar. I tio år satt han dessutom i kyrkomötet som lekmannaombud.

– Men det blev för tungt. Jag bor ju i Åbo och kyrkomötet hålls där, så jag gick till jobbet tidigt på morgonen, sedan till kyrkomötet, och ibland åkte jag dessutom till jobbet på kvällen, trots att jag var tjänstledig utan lön från jobbet.

Före sin pensionering jobbade han i 38 år som statistiker vid Folkpensionsanstaltens forskningsavdelning.

– Jag är sådan att när jag en gång börjar någonstans så kan jag inte sluta! skrattar han.

Fick elva röster i första valet

Sitt första förtroendeuppdrag tackade han ja till strax efter studietiden, då han studerade matematik och statistik vid Åbo Akademi.

– Jag blev andra sekreterare vid Kristliga studentföreningen vid Åbo Akademi. I det uppdraget lärde jag mig att använda telefon, och det har jag varit evigt tacksam för! Tidigare var jag rädd för att ringa upp folk.

På den tiden hörde det till att gå i högmässan i domkyrkan. Han minns inte längre precis hur det gick till när han ställde upp i församlingsrådsvalet för första gången, men säkert var det någon som bad honom.

– Jag fick elva röster och blev invald. Det var inte så hög röstningsprocent i församlingsvalet på den tiden, och vi kämpar fortfarande med samma problem.

Ibland hör man förtroendevalda klaga över att de ”bara är en gummistämpel”. Har du upplevt arbetet i församlingsrådet som meningsfullt?

– Jag håller inte alls med om att man skulle vara en gummistämpel! Allt beror på hur aktiv och engagerad man är, säger Lars-Runar Knuts.

Han har suttit med i rådet under fem kyrkoherdar. Den första var Alvar Kurtén.

– Han var lite disträ ibland, men då kallades han genast till ordning av viceordförande Hillevi Taxell. Hon var hovrättsråd och en bestämd dam. Men trots att jag var ung välkomnade de mig mycket vänligt.

Under åren har han varit med om mycket – och verkligen känt att han fått vara med och dra upp riktlinjer för församlingens verksamhet.

– Jag har känt att jag fått påverka, och jag har goda erfarenheter av samarbete med kyrkoherdarna. Eftersom jag har matematiska kunskaper har kyrkoherden kunnat be om råd till exempel gällande budgeten.

”Jag älskar min församling”

Ett exempel på projekt han varit med om är församlingens utrymmen i Aurelia. För ungefär tjugo år sedan konstaterade samfälligheten att det gamla svenska församlingshemmet på Eriksgatan höll på att sjunka ner i marken. Så småningom fick källaren inte längre användas.

– Vi fick frågan om vi kunde tänka oss att avstå från församlingshemmet mot ett nytt hus i centrum. Det blev en fråga som satte känslorna i svall.

Även om frågan också splittrade rådet har han inte ångrat att han drev på det nya.

– Med facit på hand ser vi att vi fick väldigt fina och fungerande utrymmen. Det är en av höjdpunkterna under min karriär som förtroendevald, säger Lars-Runar Knuts.

– Jag älskar min kyrka och min församling. Jag vill vara med och bygga den tillsammans med andra.

Lars-Runar Knuts

Familj: Fru och två vuxna barn, fyra barnbarn.

Pensionerad statistiker. Sitter sin tolfte period i församlingsrådet i Åbo svenska församling. Har också suttit i kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Tycker om siffror för att: ”Siffrorna ger mig en bild av olika fenomen.”

Text: Sofia Torvalds


DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32