Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

Göran Björk blev vilsen när hans pastorskall gick om intet

kallelse.

I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen.

18.2.2021 kl. 06:00


Sin första pastorstjänst fick Göran Björk redan 1970 i baptistförsamlingen i Malax. Då var han inte ens myndig.

– När jag ser tillbaka på det idag tänker jag att det kanske var ett omedvetet behov att lösgöra mig från väckelsemiljön jag vuxit upp i. När jag for till predikantskolan i Vasa kände jag mig fri, säger han.

Därefter blev det några år på Enskilda högskolan i Stockholm 1974.

– Där blev jag radikaliserad. Jag kom med ett öppet sinne och en stor värld öppnades. Jag fick utrymme att bli – och jag formades. Tankarnas värld blev avgörande större, men om jag blev den jag kunde vara vet jag inte.

När han återvände anställdes han som verksamhetsledare för Svenska baptisternas ungdomsförbund och samtidigt som huvudredaktör för samfundets tidning Missionsstandaret.

– I tidningen skrev jag om freds- och miljöfrågor. Jag minns en rubrik: Jesus kommer snart. Gå med i miljörörelsen. Jag levde i en motsägelsefull värld och jag lyfte fram ett både-och-perspektiv. Befrielseteologin från Sydamerika påverkade mig teologiskt och politiskt. Jag tillämpade den radikala medvetandegörande pedagogiken inom ledarutbildningen i ungdomsförbundet. I den vevan startade vi också Humlefestivalen. Där var alla som ville vara med för livets skull välkomna.

Men när samfundet omstrukturerades 1982 var Björk plötsligt arbetslös.

– Det uppbrottet blev svårt. Jag var andligt vilsen för det som jag sett som min kallelse var inte längre möjligt. Vi hade just byggt hus i Sundom och min fru var hemma med vårt tredje barn. Jag kom in i en livskris.

Han blev erbjuden jobb som redaktör på Vasabladet. Där stod levnadssättet i bjärt kontrast till det han var van med.

– Jag var med om sådant jag aldrig varit med om tidigare. Den första julfesten satt jag paralyserad och visste inte hur jag skulle bete mig.

– Men det här är viktiga bitar i mitt livs pussel. Jag har fått vidga mina perspektiv.

I och med sin magistersavhandling tog han steget till Pedagogiska fakulteten där han fick en lektorstjänst.

Efter uppbrottet från baptistsamfundet var han inte församlingsaktiv på en tid.

– Men när barnen växte upp ville vi att de skulle få stöd att utveckla en kristen identitet.

De gick med i missionsförsamlingen där han blev involverad och började predika på nytt.

– Vår tanke var att missionshuset är till för alla som kämpar med livet och många sökte sig dit. Det var en intensiv period. Då jag talade lika mycket till de kyrkovana som de kyrkvana väcktes en rädsla för att jag inspirerades av New Age. Då steg jag åt sidan. Det var inte värt att offra energi på det som inte möts i förståelse och dialog.

– Tron kan ta olika uttryck hos olika personer. Orkestreringen när man spelar tillsammans gör den sköna musiken.

Göran Björk satte sitt församlingsengagemang på hyllan på nytt.

– Men då jag upplevde individualismen hos mig själv började jag söka en ny tillhörighet. Den fann jag i kapellförsamlingen.

Där öppnade sig liturgin.

– I den finns allt förborgat på något sätt. Jag blev berörd av små nyanser som talar om Guds nåd. När prästen bugade sig mot altaret under julottan 2017 insåg jag, att det här inte är någon uppvisning eller show.

Svårt göra andlig skillnad

Några veckor senare bestämde dig Göran Björk tillsammans med sin fru för att bli medlemmar i kapellförsamlingen, eller egentligen Vasa svenska församling.

– Att den lutherska kyrkan döper barnet blev för mig som kom från den baptistiska troendedopstraditionen ett uttryck för Guds generositet och en viktig grundton.

Men det var också komplicerat att bli medlem i en kyrka som har mycket av myndighetsidealet kvar, men väldigt lite av den andliga gemenskapen som präglat hans tid inom frikyrkan.

När han gick med i kapellförsamlingen upplevde han en förberedd väg och ställde upp i valet för församlingsrådet – och blev invald. Men det har inte varit någon lätt väg.

– Jag upplever att det är helt omöjligt att göra andlig skillnad. Man kan göra skillnad i samhällspolitiska och ekonomiska frågor. Det verkar som om det enda språket som kyrkan förstår är att man lämnar den.

Det tänker han ändå inte göra. Gemenskapen i Sundom kapellförsamling ger kraft.

– Någonstans under processen att bli lutheran har jag tänkt att man egentligen borde lägga ner frikyrkorna.De blir så små och har stort ansvar för kyrkor, lägerområden och annat. Vi har inga skattepengar. De som känner mest ansvar offrar tid och pengar. Jag tycker det är viktigt att de här människorna inte utnyttjas eller bär för stora bördor.

Vad tänker du dig i stället för frikyrkorna?

– Det är inte riktigt genomtänkt ännu. Men min dröm att det ska bli en gudstjänstfirande församling där det kravlösa engagemanget är en hjärtesak.

Något av engagemanget ser han i kyrkans väckelserörelser, men också i frikyrkorna. Med engagemang vill han att gudstjänsten ska forma den levda veckans upplevelser och den kommande veckans osedda upplevelser i ett vitalt möte med livskänsla och livslust.

– Det är de medverkandes uppgift. Jag tror att högmässan och gudstjänsten måste bli någonting som föds ur en gemensam reflektion, ur en större grupp. Den är inte bara prästens uppgift. Men finns det tid och vilja för den gemensamma reflektionen?

Vad bär du med dig från frikyrkotiden idag?

– De engagerade människorna jag mött. Jag bär med mig en vacker bild från missionshuset, där en äldre kvinna frågade: men hur ska ni orka? Det uttryckte en varm omsorg. Så kunde fasthet och målinriktning förenas med kärlek – att man vill den andra gott.

Hans farfar som var lekmannapredikant gav på sin dödsbädd ett viktigt bidrag i frågan om äkthet och självrannsakan. Han sade:

– Jag har trott att jag varit kärleksfull. Men nu ser jag att mycket av det jag trodde var kärlek var själviskhet.

Johan Sandberg


Siv Jern och Barbro Eriksson har båda stor sakkunskap och lång arbetserfarenhet, nämner biskop Bo-Göran Åstrand i motiveringen.

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31
Just nu fylls Jessica Högnabba-Akins dagar av vagnspromenader, men om ett drygt år börjar hon på nya jobbet.

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59
Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32
Lillemor Asplund-Haapasaari har fått må bra i snart två år.
– Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma.

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54
John Vikström har härliga minnen från barndomsjularna i Kronoby.

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35
Alexander Lycke är tillbaka på Svenska teaterns scen 
– också den här gången tillsammans med Maria Ylipää, som i musikalen Chess.

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07
– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet, säger Erja Yläjärvi.

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55
Förhandlingarna berör Kyrkostyrelsens personal, med undantag av Kyrkans servicecentrals anställda, det vill säga  ungefär 225 anställda.

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46
Det var främst allsångsevenemang som drabbades av de nya restriktionerna.

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35
Biskop Bo-Göran Åstrand försöker tillsammans med biskoparna i de andra stift som drabbas mest av pandemin hitta lösningar inför julfirandet.

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15
Emma Audas väntar med julmusiken tills det blir juldag.

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20
Karin Erlandsson har kunnat gå upp i Jomala kyrktorn och göra research för sin bok "Hem".

roman. Karin Erlandsson är aktuell med boken Hem, en historisk roman om Åland. Hon har bland annat gjort research i kyrktornet i Jomala kyrka. 24.11.2021 kl. 09:11
Valdeltagandet uppgick till 91,4 procent.

LAPPO STIFT. Matti Salomäki fick 54,8 procent av de avgivna rösterna i valets andra omgång och valdes till ny biskop i Lappo stift. 23.11.2021 kl. 19:52

Jan-Erik Andelin har bland annat jobbat som Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet.

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00
Terese Norrvik, Jona Granlund, Ingrid Björkskog, Eva-Maria Ilmoni och Nenne Lappalainen börjar som medarbetare i Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33