Har du någon gång fått höra ”Släpp taget och gå vidare!” då du varit djupt nere i sorg och saknad? Eller kanske någon sagt det en tid, ett år, efter din förlust, då de tänkt att tiden för din sorg är över? De har på något sätt haft en standard för hur lång tid en sorg får sörjas. De har inte tänkt att sorgen är individuell, utan att den följer en modell där varje fas tar en viss tid.
Kanske du då uppriktigt tänkt att du skulle vilja släppa taget och gå vidare, om du känt att du gråtit många tårar och att ögonen är alldeles torra. Du har velat släppa taget om det svåra – sorgen, saknaden, den fysiska smärtan i bröstet och sömnlösheten – men inte kunnat. Viljan har funnits, men hjärtat har inte varit färdigt.
Sorg är en normal och känslomässig reaktion på förlust. Det finns inga standardmått för hur lång sorgen är. Din sorg är din och den är inte lik någon annans. Känslor eller faser avlöser inte varandra enligt läroböcker om sorg, utan kan variera med tiden.
Sorg handlar om spruckna drömmar, om förhoppningar och förväntningar som inte blir av. Sorg handlar om det du ville säga eller göra tillsammans, men som inte blev av. Sorg handlar om det du önskat att den andra personen sagt eller gjort. Sorg handlar om det du önskat skulle ha varit bättre eller annorlunda.
För att kunna bearbeta oförlöst sorg tänker jag att du måste träffa någon. Jag anmäler mig frivillig, ta kontakt med mig om du bor i Åbo. Jag har gått en sorgebearbetningskurs som ger mig redskapen att lära dig att bearbeta din sorg. Jag ska ge dig redskapen för en känslomässig läkning.
Så i stället för att ”släppa taget och gå vidare”, ring mig (040 3417 463). Du får berätta om din sorg, du får berätta om det du inte kunnat kommunicera om dina önskningar, framtidshopp och det som inte blev av. Visa mig ditt brustna hjärta, jag lovar att lyssna och ge dig redskapen för känslomässig läkning.
