Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.
Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.

Ett annat sätt att fira jul

korsholm.

När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs.

17.12.2020 kl. 09:46

Anna-Lena Särs har arbetat som missionär i Senegal de senaste sex åren. Nu har hon att mellanår hemma i Finland och planen är att åka tillbaka i slutet av nästa sommar.

Hon växte upp i Korsholm och som missionärsbarn i Senegal. Efter teologistudier i Helsingfors jobbade hon drygt sex år som religionslärare i Grankulla.

– Sedan hittade jag en plats i missionen som jag tänkte kunde passa mig.

Hon har arbetat som rådgivare för barn- och ungdomsarbetet inom Senegals lutherska kyrka, i ett team med två kollegor.

– Mycket av jobbet går ut på att dels få söndagsskolorna och skriban att fungera i praktiken, dels försöka hjälpa församlingarna att ta över ansvaret.

Till hennes jobb hör också att främja utvecklingen mot mer systematiskt och projektbaserat arbete i kyrkan.

– När jag kom var det svårt att få en plan för tre veckor, berättar hon. I vanliga fall är livet så pass oförutsägbart i Senegal, man tränas inte i att tänka på framtiden på det här sättet. Fokus är på att klara av att anpassa sig.

Landet är det västligaste på afrikanska fastlandet. Islam är den största religionen, men några procent av befolkningen är kristna. Staden där Anna-Lena Särs bott heter Fatick och ligger en timmes bilväg från kusten. I det här området finns en stor del av den lutherska kyrkans församlingar.

– Det är lite som att bo på landet. I området där jag bodde fanns en slags byagemenskap. Alla visste vem de andra var, så det var tryggt och bra.

I Senegal jobbar hon på flera språk: på centret i Fatick och i skrift används oftast franska, ute i byarna och ibland mellan kollegor talar de serer.

– Min serer är inte den bästa, men jag kan ungefär hänga med i vad som sägs.

Ibland får kollegorna hjälpa till att översätta hennes västerländska tankesätt.

Gemenskap och gästvänlighet är viktiga i Senegal.

– En av de första sakerna det syns på är att man tar sig god tid att hälsa på varandra. Man tar i hand och pratar länge.

Särskilt i serer-kulturen finns en viss uppsättning frågor som man ställer när man hälsar på varandra. Även humorn följer särskilda system: vilka man får skämta med och på vilket sätt beror på vilken släkt man tillhör.

– Humorn i allmänhet går ut på att man försöker sätta den andra i besvärliga situationer och se hur den klarar av det. Om den tar det med lugn och ro och skrattar och skämtar tillbaka, då är det en cool person. Det tar en stund att vänja sig vid, skrattar hon, men tillägger att det också bygger en gemenskapskänsla.

Julen i Senegal

– Julen är mer en västerländsk grej, som senegaleserna anpassat efter sina traditioner, säger Anna-Lena Särs.

Högtider influeras av de olika lager som finns i kulturen: de traditionella religionerna med inslag som tron på förfädernas andar och en årsrytm som följer jordbruket, islams högtider som följer sin egen kalender.

– Det är i den här kontexten som de kristna utvecklat sina traditioner.

Vid påsk och jul firas gudstjänst under natten. Det hör också till att ordna dop. Följande dag lagar man mat och delar den med sina grannar.

– Det är inga stora, långa förberedelser. Första advent tänker folk inte ens på.

Anna-Lena påpekar att en mängd av de jultraditioner vi har i Finland hör ihop med våra gamla traditioner och folktro – som tomtenissar och julbockar.

– Senegaleserna skulle genast se det naturreligiösa i det.

Hon minns när hon var liten och missionärsfamiljerna ordnade finländsk julfest för barnen bakom stängda dörrar.

– Så att ingen skulle ta till sig våra folkloristiska inslag och tro att det här är kristna inslag.

Den kommersiella sidan av julen syns i samhället.

– När man går i butikerna i de lite större städerna längs kusten märker man av det. Också i Fatick sätts det upp julljus längs med gatorna.

Julen är också en turistsäsong och på hotellen ordnas julprogram för turisterna.

– Men just nu har de ju inga turister.

Coronapandemin ställer till med stora problem för människor i kustområdena där turismen är en viktig näring. Hon har många bekanta vars inkomst drabbats.

Är det något du saknat från julen i Finland?

– När jag är i Senegal så försöker jag njuta av den senegalesiska stilen att göra saker. Man kan ändå aldrig få den finländska julen i Senegal.

Familjen saknar hon förstås och några inslag av finländsk jul brukar hon ha: hon kokar glögg, har en adventsljusstake och julkrubba och lyssnar på någon jul-cd.

– Ifjol hade jag finländska gäster, men ingen av dem var vidare intresserad av den finländska julen. Så det blev en ganska vanlig senegalesisk jul, men vi hade väldigt roligt tillsammans. Och förde mera oljud än mina grannar var vana med att höra från min bostad.

Emelie Wikblad



Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stitfsdekan. Ansökningstiden gick ut idag. 20.5.2022 kl. 16:20
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57
Det finns ännu några diskussioner som biskopen och den lagfarne assessorn ska föra. Dit hör bland andra namnfrågan.

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56
– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11
Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41
Carolina Lindström är tf kyrkoherde i Saltvik, men också underlöjtnant i reserven.

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03
I det finländska städerna är det nya normala att man är religionslös.

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00
Bloggen har alltid skrivits av flera olika skribenter samtidigt.

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02
– Vi hade bokat Gladys del Pilar till vår vårkonsert redan 2020, men pandemin satte käppar i hjulet och vi har fått skjuta upp den här konserten i två år. Det känns extra roligt att äntligen kunna genomföra den, säger Elna Romberg.

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52
Kaskö kyrka

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52
– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45
Det finns ryska familjer som hört att de får hem sina stupade sedan när "specialoperationen" är klar.

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41
Mia Anderssén-Löf har gjort en snabb karriär inom kyrkan. Efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre söker hon ett toppjobb inom Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16
Sjukdomen lärde Sabine Forsblom att man måste vara varsam med sig själv och andra.

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20

Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stitfsdekan. Ansökningstiden gick ut idag. 20.5.2022 kl. 16:20
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57
Det finns ännu några diskussioner som biskopen och den lagfarne assessorn ska föra. Dit hör bland andra namnfrågan.

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56
– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11