Ylva Perera drivs av socialistiska ideal, solidaritet, feminism och miljöengagemang. – Det här finns ju också i kristendomen, men jag glömmer ofta bort att det är så.

Ylva Perera: "En chimär att tro att vi ska kunna välja helt och hållet"

Bok. Att ta sin konst på allvar, att försöka välja sitt liv och ibland inse att det inte går. Ylva Pereras debutroman Dödsdalsdansösen handlar om att leva i en värld som kunde vara magisk men ofta blir tragisk. – Jag tror vi alla längtar efter att misslyckas men ändå märka att det bär. 17.10.2016 kl. 13:09

Den amerikanska balettdansösen Marta Becket åker genom öknen tillsammans med sin följeslagare Ed. Vid Highway 395, i Death Valley Junction, dödsdalens korsning, hittar de en övergiven teater, och där grundar Becket Amargosa Opera House, en scen där hon uppträder varje kväll, ibland enbart inför den publik hon själv målat på väggarna.

I Åbo: Miranda kokar te i sitt studentkök och det skrämmer skiten ut henne att hon använder en mugg som hon fått av sin moster till konfirmationen eller studenten. Den har blivit hennes utan samtycke, och hon vill vara någon med en egen Stil. En Marta Becket, en kvinna som gör allt för konsten och inte väjer undan ens för de mest megalomaniska planer.

En balettsdansös i öknen. Studerande i Åbo. Historierna vävs ihop till en helhet i Ylva Pereras debutroman Dödsdalsdansösen, nyss utkommen på nya Vilda förlag.

– Boken är väldigt präglad av tjusningen i att gripa en oväntad chans och medvetet försöka göra något häftigt av den. Jag tänker ganska ofta: tänk om världen skulle vara lite mer magisk, tänk om världen skulle vara lite mer som en konstig film, så att allt är nästan som vanligt men ändå lite skevt, säger Ylva Perera.

Så vill hon försöka skriva: om folk som faktiskt svarar på sådana impulser.

"Men det finns också nånting emancipatoriskt och ansvarstagande i det: att livet är en gåva, att man vill finnas på jorden för att göra den bättre. Ta sin plats på jorden på allvar utan att det blir ett navelskådande projekt."

– Och tar sig själva på så otroligt stort allvar, och sin konst på så stort allvar, vilket jag själv tycker är väldigt svårt.

Då hon var sjutton–arton var Ylva Pereras största rädsla att missbruka livet, att inte ta livet på det allvar det förtjänar.

– För mig är det invävt i duktighets- och prestationskomplex, och det är jag väldigt kritisk till. Men det finns också nånting emancipatoriskt och ansvarstagande i det: att livet är en gåva, att man vill finnas på jorden för att göra den bättre. Ta sin plats på jorden på allvar utan att det blir ett navelskådande projekt.

Hur vara icke-perfekt

Vissa scener började hon skriva då hon var 21–22, nu är hon 27. Bokens Miranda tycker det är viktigare att vara någon och göra något unikt än att verkligen komma fram till vad som skulle vara meningsfullt att göra och vara.

– När jag var yngre upplevde jag kravet att inte missbruka livet som en konkret press. För mig är det också kopplat till en konstig dygdmoral. När jag började studera hade jag jättehårda krav på mig att engagera mig i mina studier men också vara ute tillräckligt sent på kvällen, tillräckligt många gånger i veckan. Jag ville verkligen leverera på alla punkter – och det var ju bara en ny form av pliktkänsla, idén av den häftiga unga kvinnan.

I boken står Miranda i sitt kök och har ångest över muggen hon inte valt själv.

– Samtidigt är det en chimär att tro att vi ska kunna välja helt och hållet, att tro att om jag bara kan välja mina muggar själv så blir jag en egen person. Jag är ju ändå en produkt av min familj, släkt och kultur.

Men din bok handlar också om integritet, om omöjliga val som ändå måste göras. Varför är den tematiken intressant för dig?

– Det skriver jag om för att vi lever med tanken att vi kan välja våra liv, iscensätta våra liv, men i min berättelse blir det tydligt att det inte är ett val alla människor kan göra. Jag är irriterad över att man förväntas kunna göra vad som helst bara genom att själv ta ansvar och rycka upp sig. Det kan man inte.

Bokens Ed försöker rädda en ung kvinna som inte vill bli räddad, rädda henne på sitt eget sätt, enligt sin plan.

– Det har varit en del av min egen utmaning i mitt ”rädda världen”-projekt, att inte ta det som en frälsningsmission och bli en hjälpare. Vi hamnar väldigt lätt in i det när vi lever som privilegierade vita västerlänningar. Vi vill hjälpa, men har svårt att vara lyhörda för hur set ser ut för en annan människa.

Fortsätt läsa

Text: Sofia Torvalds
Foto: Carolina Husu



domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13