Allt är illusion - och samtidigt inget

teater. TEATER. Kyrkpressens recensent har sett Sånger vid randen av ett grått hav. 22.2.2016 kl. 16:19

Sånger vid randen av ett grått hav är inte en pjäs för den som vill gå på teater för att luta sig tillbaka och låta sig svepas med av illusionen. I den här pjäsen är allt en illusion – och samtidigt inget.

Handlingen utspelar sig någonstans vid Östersjökusten bland en grupp människor som utgör invånarna i en by. Havsvattnet stiger och börjar leta sig in i husen. En inspektör utsänd från myndighetshåll deklarerar området närmast stranden obeboeligt, men människorna fortsätter till en början att leva sina liv som de brukar – ända tills evakueringen undan det stigande havet är ett faktum.

I första akten ställer sig scentekniker och kameramän bokstavligt talat i vägen för skådespelarna. Publikens ögon är nämligen inte riktade mot det som händer på scenen utan snarare mot de stora skärmar som visar skådespelarna komplett med korrekt bildvinkel och lämpliga filter i form av rök eller vattendroppar på ett fönsterglas. Till en början känns pjäsens lekfulla grepp om illusionerna underhållande och lite uppfriskande. Men som om detta inte var tillräckligt finns dessutom en berättare som efter att han presenterat sig i början av pjäsen försvinner in i ett bås men är desto mera närvarande i form av sin röst som förklarar alla skeenden. Upplevelsen av en så här envist närvarande berättare är absurd, jämförbar med att se på en film med kommentarsspåret för synskadade aktiverat. Berättarens tolkning ställer sig nämligen i vägen för min egen upplevelse av det som händer på scenen, vilket antagligen är exakt den effekt man velat eftersträva. Följer man med skådespelarnas agerande upptäcker man att det ofta förekommer en liten diskrepans mellan agerande och berättande. Det är alltså skådespelarna som försöker anpassa sig till berättandet snarare än berättaren som skildrar det som händer på scen.

I andra akten har berättaren tacksamt nog dämpat ner sig. Kameramännen har flyttat sig ur vägen och Sånger vid randen av ett grått hav börjar kännas som en vanlig teaterföreställning. Effekten är påtaglig – pjäsens människor kommer närmare. Må vara att de flesta av personerna beter sig förvånansvärt infantilt, men befriade från kamerorna blir de mindre karikerade och mer levande. Man kan plötsligt känna ömhet för dessa människor, hopträngda i seniorhemmets matsal och tvingade att umgås med varandra på ett nytt sätt. Och pjäsens Tytti blir plötsligt mera mänsklig än tragikomisk när Gud uppenbarar sig inför henne och hon besvärat ber honom att låta bli att uppenbara sig.

Den Gud som Pipsa Lonka skrivit in i sin pjäs är för övrigt också ganska karikerad – en äldre man med långt vitt skägg, mild men något förvirrad inför hur hans skapelse lever. Men även om han inte hörsammar Tyttis önskan erbjuder han åtminstone ett bönesvar i form av en människa som hjälper henne att sova.

Sånger vid randen av ett grått hav får sin svenska urpremiär på Svenska teaterns scen, men översättningens svenska låter onödigt ofta som svenska uttryckt med finsk konstruktion och med direktöversatta uttryck.
Som metateater är Sånger vid randen av ett grått hav skickligt genomförd, men frågan som inställer sig är om de tekniska och nyskapande greppen stjälper eller hjälper den berättelse som pjäsen försöker förmedla.

Teater: Sånger vid randen av ett grått hav

Manus: Pipsa Lonka
Regi: Janne Reinikainen
I rollerna: Oskar Silén, Nina Hukkinen, Thomas Backlund, Celia Hakala m.fl.

Spelas på Svenska teatern.

Erika Rönngård



kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00