"Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet,” säger Julian Garner.
"Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet,” säger Julian Garner.

De vi blir när vi formas av varandra

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Vad händer när människor, som annars inte hade träffats, möter och formas av varandra? Julian Garner har skrivit en pjäs om en grupp judiska flyktingar från Österrike som kommer till Finland i början av 1940-talet och får hjälp av den historiska personen Abraham Stiller.

– Pjäsen handlar om hur världar kolliderar. Flyktingarna flyttar in på en liten gård med en bonde och gradvis börjar de acceptera varandra, men också förändra varandra.

Pjäsen ”TRO” handlar om judiska flyktingar i Finland under fortsättningskriget och har premiär på Svenska Teatern i Helsingfors den 9 semptember. Foto: Valtteri Kantanen

Julian Garner debuterade som pjäsförfattare i London 1978 och har sedan dess skrivit ett fyrtiotal pjäser. Han bodde under många år i Norge men landade i Finland 1998.

När Svenska Teatern bad honom skriva pjäsen var han först fundersam.

– Har jag rätt att berätta den här berättelsen? Jag är inte finländare, även om om jag bott i Finland i snart tjugo år. Jag är inte flykting med nog emigrant. Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet.

Hans första fru var jude.

– Vårt äktenskap höll inte, men det betydde mycket för mig att få vara en del av det judiska sammanhanget. Våra barn är judar, min äldsta dotter praktiserande jude.

Ny historieforskning

I två års tid fördjupade sig Julian Garner i den judisk-finländska författaren Rony Smolars produktion om bland annat Abraham Stiller. Affärsmannen och finlandssvensken Stiller var en av centralfigurerna i motståndet mot planerna på att deportera judiska flyktingar till Tyskland.

– I pjäsen har Abraham Stiller, som spelas av Riko Eklundh, blivit en slags arketypisk karaktär. Min version av honom är inte en faktisk rekonstruktion. Det har jag också förvarnat hans släktingar, inklusive Ruben Stiller, om.



I föreställningen nyanseras bilden av Finlands delaktighet i Förintelsen utifrån ny historieforskning.

– Den nya forskningen visar att det fanns betydande antisemitism inom ett flertal finska myndigheter. Länge hette det att endast åtta judar deporterades till Tyskland, men den siffran är med stor sannolikhet inkorrekt. Och även om många finska judar trodde att Mannerheim tog personligt ansvar för deras säkerhet, finns det inte klara bevis för detta.

Med detta sagt framhåller Garner ändå att Finland var ett förhållandevis bra ställe att vara på om du var jude vid den här tiden.

– Men de judar som var i Finland förföljdes av ständig rädsla.

Ingen frågar vad du tror

Föreställningen har fått namnet Tro.

– Jag skrev pjäsen på engelska, och den har översatts till svenska. På engelska heter den ’Confidence’, efter ett pianostycke av Mendelssohn som spelas under föreställningen. Ordet kommer från franskans ’confiance’, ett svåröversatt ord med många lager.

Det han gillar med det svenska namnet är att föreställningen på många sätt är en diskusson kring vad det betyder att tro.

– Inom judendomen är det ingen som frågar dig om du tror på Gud eller inte. Det är något helt privat, mellan dig och Gud. Det viktiga är dina handlingar, säger Julian Garner och berättar att han själv tidigare övervägde att konvertera till judendomen.

I föreställningen spelas Edith, en österrikisk pianolärarinna, av Janina Berman, ”den enda judiska skådespelerskan i hennes åldersgrupp i Svenskfinland”.

"Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?"

– Pjäsens Edith säger att hon inte tror på Gud. Hon identifierade sig inte ens som jude men efter Nazitysklands annektering av Österrike ser alla i Finland henne som just det.

Garner är nyfiken på människans identitetsbygge, på det vi upplever oss vara och på det vi uppfattas som.

– Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?

Christa Mickelsson



Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00