Nordic noir är samlingsnamnet på en viss typ av dyster nordisk thriller som i synnerhet britterna är förtjusta i, där vädret alltid är grått och kallt, människorna fåordiga och brotten ofta rätt hårresande. I den traditionen skriver även Svenskfinlands Marcus Prest. Android rör sig delvis i det nära förflutnas ökenkrig, där huvudpersonen Johan Levine deltagit i egenskap av journalist. Efter återkomsten skriver han en framgångsrik bok och försöker bli kvitt sina demoner, men det lyckas inte – allt har han nämligen inte berättat. När vännen och kompanjonen David, som var med i öknen, plötsligt förs till sjukhus med märkliga symptom innebär det startskottet för Johans nystande i det förflutna.
Prest undviker att sätta namn på städer och länder, och även huvudpersonerna har generiskt internationella namn som bland annat för tankarna till Håkan Nessers böcker om kommissarie Van Veeteren. Det går förstås att lista ut var vi är, men anonymiteten är ett bra grepp av författaren för att nå en större publik. Nu blir det istället växlande urbana landskap i (rätt gissat) dystert vinterväder.
Så gott som varje mening börjar med ”jag” och läsaren får nästan ett minutschema på Johans dag (när han tränar, äter hälsosamt och plottrar med teknik), men trots det förblir både han och de andra i persongalleriet sina egna små mysterier. Kvinnorna är väl schablonmässiga till och med för thrillergenren, och just svårigheten att som läsare faktiskt kunna engagera sig i dessa människors öden är kanske romanens största svaghet. För berättelsen har ett bra driv, bitvis slukar jag kapitel på kapitel, och stilistiskt är den ett precisionsverk med sin korthuggna prosa.
Boken känns också pinfärskt modern eftersom dess frågeställningar och händelser har fladdrat förbi i nyhetsflödet de senaste åren. Detta är en roman som vill axla ett ansvar för nutiden, och Prest arbetar sig fram mot en moralisk kärna som verkligen lyfter boken när den kommer. Det finns saker man inte kan försona, men att vara beredd att försöka är stort i sig.
Jämförelser har gjorts mellan Android och Philip K. Dicks Blade Runner (en klassiker på film), och jag får själv lite vibbar av Richard Condons The Manchurian Candidate i några av bokens element. Den eviga frågan om kriget, dess synliga och osynliga offer, och om världens ”onda män” känns minst sagt aktuell. Det här är väl också Nordic noir i ett nötskal: sammanbitna, outgrundliga män och kvinnor som löser mysterier i en dystopisk värld – i dåligt väder dessutom.
BOK: Android
Författare: Marcus Prest
Förlag: Schildts & Söderströms
