Skolorna behöver auktoriteter och rätt människor som lärare, anser David Eberhard.

”Sätt gränser för barnen”

De antiauktoritära idealen som nu sprids i västvärlden är både olämpliga och onaturliga att tillämpa i skolvärlden, anser David Eberhard. 9.4.2014 kl. 16:33

Senaste höst anklagades författaren och psykiatern David Eberhard för att bryta mot FN:s barnkonvention då han som gäst i teveprogrammet Skavlan sade att det inte är skadligt för barn att bli bestraffade. Med det avsåg han normal gränssättning.

– Anser man det har man läst barnkonventionen som fan läser Bibeln, säger Eberhard. Får man inte bestraffa barn så står de ju över svensk lag.

I sin senaste bok Hur barnen tog makten tar har upp problematiken. Det gjorde han också på Kredu i Nykarleby då han föreläste för skolfolk, församlingsanställda och föräldrar.

– Jag är inte för aga, och det har jag inte heller skrivit någonstans i boken. Boken handlar inte om det. Men vi har ett problem om man över huvudtaget inte får korrigera barnet.

Han hänvisar till World Values Survey som mäter värderingar bland befolkningen i olika länder.

– Deras mätning visar att Sverige är det minst auktoritetsbundna, minst traditionsbundna och minst religiösa landet. Men att de antiauktoritära idealen håller på att spridas i västvärlden är ett internationellt fenomen. Det låter jättefint med platta organisationer och idealen har många fördelar. Men genom årtusenden har det funnits auktoriteter, även i djurriket. I skolvärlden är auktoriteterna en förutsättning.

Varför har kulturen gått mot att man inte vågar sätta gränser för barnen?

– Det har att göra med hur man skapar kultur. I viss mån är det slump, men det handlar också om några högljudda individer som sätter standarden.

När han själv gick i skolan såg ingen elev några problem med betygen, utom några enstaka högljudda elevkårspersoner.

– De hade inte ens dåliga betyg själva utan de drev en sorts ideologisk agenda. Alla vi andra ansåg dem vara knäppgökar. Men på några decennier har den här lilla klicken individer lyckats vända skutan. Nu bråkar man i Sverige om man ska ha första betyget i årskurs sex eller sju och menar att det har en avgörande betydelse för barnens utveckling.

Läs hela artikeln i KP 15/2014.

Webred



domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42