Rodd med kyrkbåtar är både sommarmotion och tävling

sommar. Kyrkbåtsrodd är en populär utfärds- och motionsform.
30.6.2012 kl. 12:00
Det finns många slags kyrkbåtar. Förut användes den stora båten försedd med många årpar till kyrkofärder och vid begravningar. Nu är kyrkbåtsrodd en populär utfärds- och motionsform.

Kyrkbåtarna är långa och smala med en vass för. Båtens storlek räknas i årpar. Det vanligaste antalet årpar är 6-15. Längs kusten, på Ladoga och i insjöfinland använde man förr förutom åror också stora segel.

Den största kända så kallade Sämingebåten hade 30 årpar och för att ro båten behövdes 120 personer eftersom det var två roddare per åra. Sammanlagt rymdes det 150-160 personer i båten.

Långa kyrkbåtstraditioner
På den tiden då kyrkbåtarna var i allmän användning var församlingarna stora och kyrkvägen från utbyarna kunde vara upp till tiotals kilometer. Man förberedde sig omsorgsfullt inför rodden och höll mat- och vilopauser under resan. På hemfärden roade man sig med att ro i kapp.

Det var noggrann sittordning i kyrkbåten. Först satte sig roddarna på sina platser och sedan en eller två passagerare mellan varje roddpar. I aktern framför rorsmannen satt båtens ägare och släkt, äldre och mer aktade personer. Barnen satt i båtens för framför matsäcks- och klädeskonten.

Kyrkbåtarna fortsatte den seglingstradition som börjat redan före vikingatiden. I Finland finns de tidigaste anteckningarna om kyrkbåtar i dokument från 1600-talet. Religionsfriheten som stadgades i kyrkolagen 1869, byggandet av järnvägar och utvecklandet av ångbåts- och busstrafiken ledde till att kyrkbåtarna försvann i början av 1900-talet. En del av båtarna började användas för annan transport, en del blev liggande vid stränderna. Kyrkbåtar brändes också på midsommarbål och i pingsteldar.

I Nyslott ror man för att betrakta slottet
Bland annat i Nyslott kan man i år ro traditionell kyrkbåt. Församlingen ordnar 40 minuters rodder där man kan beundra sjöarna som omringar staden och slottet från vattnet.

Rodderna ordnas måndagar–torsdagar i juli med start klockan 14 från Nyslott salutorgs brygga, om vädret bara tillåter. Förutom skepparen ryms 14 roddare i båten. Teologiestuderande, båtprästen Jarno Nykänen är skeppare och leder roddarna längs rutten och leder också korta andakter och psalmer.

Församlingen i Nyslott-Säminge har två tretton meter långa kyrkbåtar med sju årpar. De byggdes på talko med mall från en gammal savolaxisk kyrkbåt. Arbetet leddes av båtsnickaren Mikael Laine. Båtarna blev klara till midsommaren 2010 då de döptes med högtidliga ceremonier.

Kyrkbåtarna hyrs också ut till utomstående. Den ena båten står till konfirmandernas förfogande vid församlingens lägercentrum vid Hirvaslahti.

Största rodden i Sulkava
Den största kyrkbåtstävlingen i Finland Sulkavan Suursoudut ordnas den 5–8 juli. I juli ror man kyrkbåt också i Mommilanjärven soutelu och i Kareliarodden. I slutet av sommaren tävlar man vid Tahko och på Tusby träsk. Roddistanserna varierar mellan två och flera tiotals kilometrar.

I kyrkbåtar avsedda för tävlingsbruk finns det 14 roddare och 7 årpar. Styrmannen fungerar som ledare i den tolv meter långa båten och hejar på roddarna. Takten bestäms av det par som ror framför styrmannen.
Kyrklig Tidningstjänst



Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54