Arbetet är en viktig del av livet

Ledare. Den första maj vajar den blåvita flaggan officiellt för det finländska arbetets dag.
För många handlar det mest om struvor och ballonger, men i glammet kan det vara skäl att reflektera över arbetets dag, och det faktum att den fokuserar något vi gemensamt behöver slå vakt om.
5.5.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Arbete utgör en stor del av vårt liv och vår vardag, både i tid och i tankar.Arbetet kan vara en stor källa till glädje, och en lika stor anledning till sorg.Frånvaron av arbete är ett helvete som inte ens serpentinerna kan pynta till en festlokal.I slutet av mars i år hade knappt 2,4 miljoner finländare i arbetsför ålder jobb av något slag. Samtidigt var ytterligare en kvarts miljon utan. Siffrorna visar att 12 000 färre var sysselsatta än året innan, något som ryms inom Statistikcentralens felmarginaler. De arbetslösa var 5 000 fler, också det inom samma felmarginal.

Men all statistik slätar ut groparna i vägen. Därför är det skäl att till exempel lyfta fram att fastän fler män hade fått jobb i jämförelse med mars 2010, så hade de icke-sysselsatta kvinnornas antal ökat med 28 000 jämfört med ifjol.Rätten till arbete ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Där säger artikel 23 att var och en har rätt till arbete – samt till skydd mot arbetslöshet. I en efterkrigstida värld med återuppbyggnadsarbete bakom varje knut var det ingen som ifrågasatte att det fanns jobb för var och en. Från och med sjuttiotalet började nedprioriteringen. Med globala institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden i spetsen anammade såväl ekonomer, politiker som journalister den nyliberala hållning som manifesterade sig i termen Washington konsensus.

Den skolan kom, enligt kritikerna, att styra både utvecklingsländer och industriländer mot en stadig nedprioritering av rätten till arbete som målsättning för den ekonomiska politiken.
Konkret innebar den till exempel att länder som ville satsa på arbetslöshetsbekämpning hade svårt att få utvecklingslån. Under tjugo år gjorde policyn arbetslösheten till ett permanent fenomen.
Under nittiotalet blev kampen mot inflationen det ekonomisk-politiska målet nummer ett. Den svenska regeringens stora kartläggning Välfärdsbokslutet visar att valutakrisen där drev upp arbetslösheten med allvarliga följder för enskilda individers ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Arbetslösheten leder till utanförskap och ofta också en politisk marginalisering. Det i sin tur är något som kan fångas upp av populistiska krafter. Det är ett svidande aktuellt betyg på senaste riksdagsval även i Finland, denna maj 2011.

Nyckeln till fattigdomsbekämpning på lång sikt ligger i arbete och sysselsättning. Garantierna för en sund demokrati gör det också.
Med facit på hand hoppas man att nästa regering medvetet tar sig an uppgiften att aktivt trygga rätten till arbete, lika lön för lika arbete, vila, fritid och skälig begränsning av arbetstiden – alla gamla godingar direkt saxade ur ESK-konventionen daterad 1966.

May Wikström



sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43