Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



LIVSFÖRVANDLING. Trygve Stålstedt växte upp med en alkoholiserad far. När han var vuxen och fick egen familj blev han själv alkoholist. Nu är han nykter och lever sitt andra liv. – Jag vet att människor kan förvandlas, men förvandling är skrämmande. 2.10.2025 kl. 15:01

BISTÅND. USA och flera stora europeiska länder skär i biståndet. Det leder nu till att KUA får se över hur många man har råd att ha på huvudkontoret i Helsingfors. 2.10.2025 kl. 11:54

laestadianer. Bland finskspråkiga laestadianer finns en oro över den riktning kyrkan tagit. Men någon bredare diskussion om att lämna kyrkan har inte förts. 30.9.2025 kl. 12:20

PRÄSTVIGNING. Teologie magister Katarina Smeds prästvigdes i Borgå domkyrka igår. Hon ska jobba i Johannes församling. 29.9.2025 kl. 10:37

fred. "Det är inte ofosterländskt att i alla lägen fråga om ett krig är rättfärdigt", anser biskoparna i ett öppet biskopsbrev till kyrkan. 26.9.2025 kl. 11:54

Svenska kyrkan. Socialdemokraterna förblir med 28 procent av rösterna största grupp i det svenska kyrkomötet. Kyrkovalet i Sverige hölls i helgen. 22.9.2025 kl. 20:59

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Efter sju år av längtan började Katarina Smeds och hennes man vänta barn, men redan i vecka 23 startade förlossningen. Familjen fick fyra dagar tillsammans, dagar som kändes som år. De hann med så mycket där på sjukhuset: läsa sagor och planera begravning. 17.9.2025 kl. 15:13

domkapitlet. Domkapitlet har valt Mikaela Strömberg-Schalin till ny lagfaren assessor. Hon har tidigare arbetat som rådgivande jurist vid lantbrukets intressebevakning, och är författare. 18.9.2025 kl. 17:32

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet förberedde valet av domprost och kyrkoherde i Borgå domkyrkoförsamling vid sitt sammanträde i dag. Camilla Ekholm placerades i första förslagsrum. 18.9.2025 kl. 18:57

BROTTSMISSTANKE. Polisen i Österbotten har en pågående förundersökning om händelser i en av de svenskspråkiga församlingarna i regionen. 18.9.2025 kl. 11:13

Kolumn. För ett drygt år sedan tog jag ett jättesprång ut i det okända. Jag sade upp mig från ett tryggt jobb med stabil inkomst för att i stället bli frilansande musiker och skådespelare och egenföretagare. 16.9.2025 kl. 09:56

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes inför familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06