Socialetisk uppdatering behövs

Ledare. I mars för tio år sedan publicerade biskoparna ett gemensamt uttalande under rubriken ”Att dela med sig av det goda”. 19.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Ställningstagandet, som är ett dokument på 47 sidor, inleds med konstaterandet:

”Som biskopar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har vi i våra inbördes överläggningar ofta kommit in på frågan vad som är det finländska välfärdssamhällets värdegrund. Vi har också ställt frågan var välfärdssamhället har sina utmaningar och utmanare.”

Biskoparna fortsätter lite senare:

”Vi vill försvara vårt eget välfärdssamhälle också under de förändringar som nu är på gång och samtidigt peka på de förändringar som den nya situationen kräver.”

Trots att det socialetiska uttalandet alltså har ett decennium på nacken är det till många delar aktuellt. Det visar bland annat följande verklighetsbeskrivning:

”Vi lever i en tid när man kan göra så mycket men när man inte vet vad man skall ställa upp som målsättning. Det är så mycket som inte längre tycks vara under människans kontroll. Ena dagen överhettas ekonomin i samhället och kurvorna på aktiebörsen pekar brant uppåt. Andra dagen går ett stort investeringsbolag på andra sidan jordklotet omkull och de ekonomiska prognoserna vänds brant nedåt. De globala förändringarna har en omedelbar effekt i den enskilda människans liv. Rådlösheten och osäkerheten breder ut sig. Många frågar sig var man skall finna ett fäste för sitt liv och var man skall finna stöd.”

Det är så sant som det är sagt – också i dag. Ändå finns det orsak att efterlysa en uppdatering av biskoparnas och därmed kyrkans socialetiska tankar här och nu.

En orsak är att sex av de nio biskopar som undertecknade ”Att dela med sig av det goda” har gått i pension. Det skulle vara viktigt för olika samhällsaktörer att få veta hur de som nu är ämbetsaktiva ser på de socialetiska utmaningarna.

En annan är förstås att världen förändrats en hel del under de senaste tio åren och att vi redan nu vet att den kommer att förändras mer eller mindre radikalt de kommande åren. Det är nu biskoparna och kyrkan borde göra en summering av det som skett och åtminstone försöka skissera etiskt försvarbara vägar framåt.

Ett tungt vägande argument för en uppdatering är också det faktum att vårt samhälle i dag ser ut som det ser ut. Här talar statistiken sitt tydliga språk. Den som har det bra och kan göra sin röst hörd får det bättre medan den som är svag och utan röst får det sämre. Det har bland annat lett till att barn och åldringar lätt kommer i kläm då samhället sparar samt att social utslagning och arbetslöshet börjat gå i arv.

Det man alltså kan säga är att biskoparnas socialetiska tankar inte haft önskad genomslagskraft. Då kan biskoparna knappast heller hänvisa till att de redan sagt sitt. Får man inte budskapet att gå hem med en gång bör det upprepas. Och upprepas. Och upprepas.

Den taktiken känner också Bibeln mycket väl till.


För kyrkans del är arbetet med att försvara dem som är mer eller mindre försvarslösa och också medellösa inte en verksamhet bland andra verksamheter.

För kyrkan är det fråga om att det kristna kärleksbudskapet ska omsättas i praktiken. Som biskop emeritus Gustav Björkstrand har uttryckt det i olika sammanhang: en kyrka som predikar kärlek men inte omsätter den i praktiken är inte trovärdig.


Kyrkan och församlingarna tar sitt sociala ansvar först och främst i och med sina diakonala insatser. Dem får kyrkan också allmänt tack för. Nu skulle det gälla att komma åt orsakerna och inte enbart fokusera på följderna. Det skulle med andra ord gälla att påverka samhällsutvecklingen så att orsakerna till de problem som kräver sociala insatser minimeras. Mindre kan kyrkan inte nöja sig med.

Därför är det hög tid för en uppdatering av biskoparnas och kyrkans socialetiska ställningstagande.


Reaktionerna på biskoparnas ställningstagande år 1999 visade att det inte gick obemärkt förbi. Tvärtom. Reaktionerna var många, en del häftiga, andra mindre häftiga.

I kretsar som upplevde att kritiken kanske var riktad mot dem anklagades biskoparna för att ha gått in på främmande mark och blandat sig i sådant som de inte har kompetens att uttala sig om. I kretsar som upplevde ställningstagandet som ett stöd för egna politiska målsättningar applåderades biskoparna för mod och framsynthet.

Det viktiga är att biskoparna och kyrkan åtminstone inte låter sig avskräckas av erfarenheterna från 1999. Varken av rädslan för att få besk kritik eller av rädslan för att göras till reklaminslag för politiska mål.

Stig Kankkonen



NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00