Socialetisk uppdatering behövs

Ledare. I mars för tio år sedan publicerade biskoparna ett gemensamt uttalande under rubriken ”Att dela med sig av det goda”. 19.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Ställningstagandet, som är ett dokument på 47 sidor, inleds med konstaterandet:

”Som biskopar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har vi i våra inbördes överläggningar ofta kommit in på frågan vad som är det finländska välfärdssamhällets värdegrund. Vi har också ställt frågan var välfärdssamhället har sina utmaningar och utmanare.”

Biskoparna fortsätter lite senare:

”Vi vill försvara vårt eget välfärdssamhälle också under de förändringar som nu är på gång och samtidigt peka på de förändringar som den nya situationen kräver.”

Trots att det socialetiska uttalandet alltså har ett decennium på nacken är det till många delar aktuellt. Det visar bland annat följande verklighetsbeskrivning:

”Vi lever i en tid när man kan göra så mycket men när man inte vet vad man skall ställa upp som målsättning. Det är så mycket som inte längre tycks vara under människans kontroll. Ena dagen överhettas ekonomin i samhället och kurvorna på aktiebörsen pekar brant uppåt. Andra dagen går ett stort investeringsbolag på andra sidan jordklotet omkull och de ekonomiska prognoserna vänds brant nedåt. De globala förändringarna har en omedelbar effekt i den enskilda människans liv. Rådlösheten och osäkerheten breder ut sig. Många frågar sig var man skall finna ett fäste för sitt liv och var man skall finna stöd.”

Det är så sant som det är sagt – också i dag. Ändå finns det orsak att efterlysa en uppdatering av biskoparnas och därmed kyrkans socialetiska tankar här och nu.

En orsak är att sex av de nio biskopar som undertecknade ”Att dela med sig av det goda” har gått i pension. Det skulle vara viktigt för olika samhällsaktörer att få veta hur de som nu är ämbetsaktiva ser på de socialetiska utmaningarna.

En annan är förstås att världen förändrats en hel del under de senaste tio åren och att vi redan nu vet att den kommer att förändras mer eller mindre radikalt de kommande åren. Det är nu biskoparna och kyrkan borde göra en summering av det som skett och åtminstone försöka skissera etiskt försvarbara vägar framåt.

Ett tungt vägande argument för en uppdatering är också det faktum att vårt samhälle i dag ser ut som det ser ut. Här talar statistiken sitt tydliga språk. Den som har det bra och kan göra sin röst hörd får det bättre medan den som är svag och utan röst får det sämre. Det har bland annat lett till att barn och åldringar lätt kommer i kläm då samhället sparar samt att social utslagning och arbetslöshet börjat gå i arv.

Det man alltså kan säga är att biskoparnas socialetiska tankar inte haft önskad genomslagskraft. Då kan biskoparna knappast heller hänvisa till att de redan sagt sitt. Får man inte budskapet att gå hem med en gång bör det upprepas. Och upprepas. Och upprepas.

Den taktiken känner också Bibeln mycket väl till.


För kyrkans del är arbetet med att försvara dem som är mer eller mindre försvarslösa och också medellösa inte en verksamhet bland andra verksamheter.

För kyrkan är det fråga om att det kristna kärleksbudskapet ska omsättas i praktiken. Som biskop emeritus Gustav Björkstrand har uttryckt det i olika sammanhang: en kyrka som predikar kärlek men inte omsätter den i praktiken är inte trovärdig.


Kyrkan och församlingarna tar sitt sociala ansvar först och främst i och med sina diakonala insatser. Dem får kyrkan också allmänt tack för. Nu skulle det gälla att komma åt orsakerna och inte enbart fokusera på följderna. Det skulle med andra ord gälla att påverka samhällsutvecklingen så att orsakerna till de problem som kräver sociala insatser minimeras. Mindre kan kyrkan inte nöja sig med.

Därför är det hög tid för en uppdatering av biskoparnas och kyrkans socialetiska ställningstagande.


Reaktionerna på biskoparnas ställningstagande år 1999 visade att det inte gick obemärkt förbi. Tvärtom. Reaktionerna var många, en del häftiga, andra mindre häftiga.

I kretsar som upplevde att kritiken kanske var riktad mot dem anklagades biskoparna för att ha gått in på främmande mark och blandat sig i sådant som de inte har kompetens att uttala sig om. I kretsar som upplevde ställningstagandet som ett stöd för egna politiska målsättningar applåderades biskoparna för mod och framsynthet.

Det viktiga är att biskoparna och kyrkan åtminstone inte låter sig avskräckas av erfarenheterna från 1999. Varken av rädslan för att få besk kritik eller av rädslan för att göras till reklaminslag för politiska mål.

Stig Kankkonen



PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12