Mer än snälla beskyddare

Teologi.

Ordet ängel kommer från grekiskans ”angelos” och betyder budbärare. Änglarna är Guds sändebud, men särskilt i början av Gamla testamentet är det ofta Gud själv som kommer till människan i änglagestalt.

11.10.2008 kl. 00:00

stock.xchng

Antti Laato tror att änglar är populära i dag för att behovet av beskydd är stort.

Ett exempel är berättelsen i 1 Mos 18:3 om de tre männen, som besökte Abraham.

– Men senare, under tiden efter den babyloniska exilen, blir Gud mera avlägsen, säger Antti Laato, professor i gammaltestamentlig exegetik med judaistik.

Änglarna spelade då en allt viktigare roll i det judiska tänkandet. Änglarna blir en ”mellanvärld” mellan Gud och människor. Man menade också att stjärnor och änglar hörde ihop så att varje stjärna hade sin ängel. I Daniels bok talas det om att varje folk har sin ängel. Judarnas ängel var ärkeängeln Mikael, som vid behov får kraft också i politiska situationer.

– Astrologin utvecklades och bland annat Talmud innehåller horoskop.

Laato understryker att de här tankegångarna inte finns i kristen tro.

I Bibeln nämns de två ”överänglarna” Mikael och Gabriel.

– Apokryferna tar med Rafael, Uriel och Fanuel.

– När det gäller Nya testamentet är Gud inte längre transcendent och avlägsen. Han blir människa i Kristus. Gud är nära.

– Hebreerbrevets författare anser det nu nödvändigt att dra en skiljelinje mellan Kristus och änglarna. Jesus hör inte till någon mellanvärld. Han är förmer, han kom från Guds egen värld.

Laato nämner ytterligare serafer och keruber, som vi kan läsa om till exempel i Jes 6.

– De är änglar som hör ihop med den himmelska liturgin.

Om den änglaboom som är inne i dag säger Laato att intresset hör ihop med vårt behov av beskydd.

– Vem behöver inte trygghet när vi upplever sådana tragedier som Jokela och Kauhajoki. Och vad skyddsänglar beträffar så nämns det i Nya testamentet att varje barn har sin ängel.

– Vår bild av änglar är inte alltid helt sann. Därför är det säkert hälsosamt att reflektera över änglarnas teologi och se vad Bibeln lär.

Kristina Fernström



kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42