Pengar finns men lyckan är en bristvara. Hur de två hör ihop känner folk inte längre till.
– Det skulle behövas en ny, bred väckelse i vårt land, säger nationalekonomen Kari Nars som skrivit boken Pengar och lycka. Och han menar faktiskt en väckelse av kristet snitt.
| Kari Nars har lyckats väcka en diskussion om pengar och lycka. |
– Det är de kristna, moraliska värderingarna som är viktiga och som skulle behövas mera i vårt hårda samhälle.
– Ärlighet, rättvisa och vilja att hjälpa de små i samhället. Kärlek till nästan, respekt för föräldrar och trohet i äktenskapet. Allt är kristna dygder som samhället skulle må bra av, säger ekonomie doktor Kari Nars.
Ord som man inte i första hand väntar sig av en nationalekonom.
Men kanske inte så långsökta ändå. Fram till 1700-talet var det en allmän tro att världen var en lidandets jämmerdal och lycka var något att tänka på först i den tillkommande världen. Då kom en kyrkans man, kyrkoherden Anders Chydenius i Nedervetil med ett nytt, revolutionerande livsrecept. Det var möjligt att göra den gamla jämmerdalen drägligare, Gud unnade människan lycka redan i detta livet. Chydenius förespråkade som bekant ekonomisk frihet, i hans recept ingick ”sunt förnuft och hörsamhet mot Gud”.
Kari Nars är en senare född nationalekonom från samma trakter som för ett par år sedan skrev boken Pengar och lycka. Pengar kan Nars från sin tid i Finlands Bank, finansministeriet och den internationella bankvärlden. Lycka är en rätt subjektiv sak, men i sin bok har han skrivit ihop det mesta som finns av lycklighetsforskning. Målet, att få igång diskussionen om att mer pengar faktiskt inte genererar mer lycka, har han nått.
– Det kommer fortfarande tre, fyra förfrågningar om intervjuer och föredrag per vecka.
Tolv gånger mera
Den supereffektiva marknadsekonomi som Chydenius och nationalekonomins fader Adam Smith drömde om har genererat pengar i oanade mängder också i Finland.
– På hundra år har finländarnas reallön i genomsnitt stigit tolvfaldigt, säger Nars.
Kanske finländarna bor tolv gånger bättre. Men ingen påstår att de är tolv gånger lyckligare. Jämmerdalen gör sig åter påmind.
I början av nittonhundratalet hade vi ännu mera av ett familjefokuserat gemenskapssamhälle, vilket blivit allt mer sällsynt i den hektiska kvartalsekonomins tider. Nyegoismen tar över, ”sunt förnuft och hörsamhet mot Gud” är bristvara.
Kanske en och annan inser det som miljonären Rockefeller formulerar i aforismen ”de verkligt viktiga sakerna i livet är gratis”. Men hela samhället beter sig som om det är lag på att mera pengar ger mera lycka.
Läs mera i Kp 4/2008.
