Den gemensamma värdegrunden debatteras i inför 50-årsfirandet av EU 25 mars.
Grundläggande mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, trygghet och jämställdhet kan alla ställa upp på. Men när det kommer till tro tar enigheten slut. EU ska inte ha någon referens till religion eller kristendom menar en rad humanistiska och enstaka kristna organisationer, skriver Dagen.
Berlindeklarationen
Den 25 mars skall Berlindeklarationen skrivas under. Som en föregångare till den presenterades Brysseldeklarationen vars mål att Europeiska unionen ska vara en sekulariserad union. Bland annat heter det att ”vi bekräftar allas rätt att av eget val anta och följa en religion eller tro. En grupps övertygelse användas för att begränsa andra människors rättigheter.” Under en annan punkt kräver man att staten förhåller sig neutral till frågor som gäller religion eller tro.
Bakom dokumentet står humanister men också organisationer med religiös grund som Catholics for a Free Choise i Belgien och British Muslims for a Secular Democracy. De är oroade efter att Tysklands förbundskansler Angela Merkel på senare tid har sagt mycket vänliga saker till kyrkorna. Hennes visit hos påven då hon sa att en europeisk konstitution borde nämna kristendomen och Gud har förstärkt humanisternas farhågor.
Artikel 52
Artikel 52 är en artikel i det förslag till konstitution för EU som togs fram för några år sedan. Artikel 52 handlar om kyrkors och konfessionslösa organisationers ställning. ”Unionen ska respektera och inte ingripa i den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har i medlemsstaterna enligt nationell lag.”
