– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.
– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

"Luther märkte inte hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växte"

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

Innan reformationsåret 2017 ens hann börja var vi många som undrade när det egentligen ska ta slut. Vandringarna, andakterna, resorna och mässorna, alla i Luthers fotspår, syns ändlöst många i den kyrka som bär den stora reformatorns namn.

På ett kafé på Slottsgatan i Åbo sitter en finlandssvensk teolog och förklarar varför han är irriterad på hur man talar om Luther.

– I flera hundra år har Luther framställts som den stora hjälten. På 1800-talet var han den stora nationalisten i Tyskland, senare blev han nazisternas hjälte. I Östtyskland var han den stora revolutionären. Och nu ska han vara den stora liberalen. Alla de här bilderna är ungefär lika fel. Det irriterar mig jättemycket, säger Patrik Hagman, författare och universitetslärare i praktisk teologi.

Denna irritation är en av orsakerna till att Hagman, tillsammans med den svenska teologen Joel Halldorf, skrev en bok om Luther, med titeln Inte allena – varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker (Libris 2017).

"Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna."

– Vi ville tona ner hysterin. Mitt sätt att vara teolog och kristen är ekumeniskt. Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna. Jag är inte emot Luther, men jag vill inte renodla honom.

Boken är en naturlig fortsättning på den teologipodd, Läsarpodden, som Hagman och Halldorf gör tillsammans.

– Orsaken att vi ens började med podden är att vi tänker väldigt lika. I det här skedet vet jag inte längre vilka som är Joels tankar och vilka som är mina.

Mer spretig än man tror

Bokens titel, Inte allena, syftar på tanken att Luthers lära om nåden ledde till en smal vision av nåden. Det som var en viktig och befriande insikt för Luther, nämligen att det är nåden som frälser, är nödvändigtvis inte en balanserad summering av den kristna tron.

En av era poänger är att tanken att människan växer genom goda gärningar var en vanlig uppfattning under medeltiden men att Luther glömde bort den. Varför blev det så?

– Det undrar jag själv. Det är jättemärkligt. Men som jag uppfattar det så finns det ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer. Han kommer fram till att det är ett sätt att förneka vårt beroende av Guds nåd om vi uppfattar att några av de goda gärningar vi gör är värdefulla.

"Det finns ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer."

Problemet är att det inte fungerar så i verkligheten, säger Hagman.

– Det är en ganska självklar insikt att till exempel goda vanor formar vem vi är. Det ska nog ganska mycket till att förneka det, vilket Luther gör.

– Det att ingen människa skulle bli god av att göra goda gärningar motsvarar inte vår mänskliga erfarenhet. När vi måste lyfta upp det här på ett abstrakt andligt plan så klipps förankringen till vårt vardagsliv. Och det är ett ganska vanligt problem i lutherska sammanhang.

Luthers rädsla för gärningslära drev enligt Hagman och Halldorf undan den konkreta vägledningen i det kristna livet och underminerade grunden för trons konkreta, materiella sida.

– Det här är lite av en paradox. Luther själv uppfattade att det var viktigt med goda vanor, som att börja dagen med morgonandakt och avsluta den med kvällsandakt. Men ändå är de goda vanorna svåra att motivera utgående från hans teorier.

När Hagman själv var yngre och sökte vägledning märkte han att många präster var väldigt obekväma i rollen att undervisa människor om hur de skulle leva sina liv.

– De kunde undervisa i Bibeln och hur vi bör tänka men mycket litet om hur vi bör göra.

Varför är det då viktigt med de goda vanorna? Jo, Hagman tror i och för sig på människans goda vilja, men är mindre benägen att tro på hennes förmåga.

– Ett sätt att förstå kyrkans uppdrag är att säga att kyrkan ska hjälpa människor att leva sina liv här på ett bra sätt Vi klarar inte av saker ensamma, vi behöver vägledning och rutiner. Vi behöver en gemenskap som stöder oss för att kunna utvecklas som människor.

– Dessutom är det tveksamt om människor i dag överhuvudtaget är särskilt bekymrade över hur lagen plågar deras samvete, och då vet de heller inte vad de ska med nåden till. Lagens hot har i stället ersatts av tidens falska krav, som till exempel kraven att vara produktiv, effektiv, sexig och populär. Men medan lagen i Luthers mening handlar om rättmätiga krav på oss bygger dessa krav på lögn.

Den moderna psykologin har kommit hela vägen runt

Våra identiteters formbarhet lyfts numera också fram i postmodern filosofi och psykologi. Det har dykt upp olika former av kognitiv terapi, där våra handlingar ska förändra hur vi tänker. Rörelsen går utifrån in, i stället för inifrån ut.

"I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp."

– Det är rätt intressant, för på den punkten har ju den moderna psykologin kommit hela vägen runt, ungefär till den punkt de gamla grekerna var på. I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp.

Han värjer sig ändå för en för mekanisk syn på människan.

– Vi får inte heller ha för stor tilltro till disciplin. Jag har märkt att vissa av mina studenter är väldigt inspirerade av olika lärjungaträningsprogram. Jag får ibland känslan att de tror att de kan arbeta med sitt andliga liv som de arbetar med sina muskler. Men våra ansträningar kan aldrig ersätta livserfarenheten. I det andliga livet är det livet självt som lär oss.

Det här är en förkortad version av artikeln med Patrik Hagman. Läs hela texten i Kyrkpressen nr. 6/2017.

Christa Mickelsson



Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00