Julfrid i joggingbyxor och randig trikåtröja

21.12.2016

INKAST. Amanda Audas-Kass skriver om dagisjulfesten som visar att glans, guld och prakt är just så överskattat som vi tror oss veta att det är.

Det finns många sätt att vägra glans, guld och prakt på. Ett som är välbeprövat hemma hos oss är att inte kräva så mycket av ett barn på väg på dagisjulfest. Vi har för länge sedan slutat hoppas på att våra barn samarbetsvilligt ska glida in i julfestprogrammet i festliga julstasser. Och jag må vara en människa med verkligt många laster, men det fåfängliga när det gäller barnen är inte en av dem.

I år meddelade vår fyraåring att han tänkte gå på dagisfest i joggingbyxor och en randig trikåtröja. En randig trikåtröja som jag var ganska säker på att han hade haft också dagen innan och en randig trikåtröja som jag var helt säker på att han nu hade med avigsidan utåt. Lappen i nacken och alla sömmar talade ett väldigt tydligt språk. Men jag tog ingen strid, för det finns bara förlorare i strider som tas före dagisfester som börjar halv nio på morgonen.

På vår dagisjulfest skulle alla barn vara på plats 8.15, men bara övermänskliga föräldrar till kanske lika övermänskliga barn fixar det. Själva satte vi oss i bilen 8.13 i år, körde ut ur garaget 8.14 och då kommer det knappast som någon överraskning att vårt dagisbarn inte var på plats 8.15. Och det kändes liksom i dagistamburen bland vinteroveraller och slaskvåta skor att ganska få hade haft en lugn och harmonisk uppladdning för julfesten. Tidig morgon, mörk morgon och övertaggade lite nervösa dagisbarn är ju inte precis de ingredienser som bakar harmoni. Julfriden känns inte i dagistamburen, om vi säger så.

Men efter sju år som dagismamma och nästan lika många dagisjulfester har jag lärt mig en sak; julfriden kommer någon gång under festens gång. Absolut senast när vi sjunger Härlig är jorden tillsammans så är julfriden där. Jag stod och tittade ut över barnen och föräldrarna som sjöng med i den älskade julpsalmen enligt bästa förmåga och jag tänkte på hur de flesta av oss nog hoppas att julens budskap ska vara sant. Hur också de av oss som till vardags tar avstånd från kyrka och tro på något sätt ändå hoppas i mötet med barnet i stallet. Det är i sanning världens bästa berättelse. Det är lika sant världens bästa budskap.

Det handlar om ett litet barn som föddes en gång för att allt som hade blivit fel skulle kunna bli rätt igen. Om ett litet barn som för alltid förändrade allt. Det handlar om en ung blivande mor som tvingas göra en resa hon nog helst skulle hoppa över och det handlar om en blivande far som axlar ett ansvar han aldrig bett om att få bära. Det handlar om de fattiga, frusna som blir de första som får höra om detta största. Det handlar om tre visa som böjer knä i mötet med ett litet mirakel i en enkel krubba.

Det handlar om en Gud som älskade världen så mycket att Han offrade det dyrbaraste av allt för att alla vi andra skulle ha en chans. Det handlar om oss alla. Det handlar om dig och det handlar om mig.

Dagisjulfesten vittnar om att glans, guld och prakt är just så överskattat som vi tror oss veta att det är. Dagisjulfesten vittnar om att det är annat som skapar en jul: frid. Och att den friden är beroende av ganska få yttre omständigheter. Den kan bli vår trots gårdagens trikåtröja som är vänd ut och in. Fridfull jul!

Amanda Audas-Kass

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Mest läst

    ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

    ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

    LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

    slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

    BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41