Dagen efter, när redovisningen kom, var reaktionen både skärrad och bestört. Att det hade varit så många inblandade, så våldsamt och så hätskt var en obehaglig överraskning.
Den primära reaktionen är ett avståndstagande, helt riktigt. Så här bygger man inte ett land, en fungerande gemenskap.
Men händelseförloppet ger mycket att tänka på. På polisens presskonferens fick upprorsmakarna etiketten banditer. Ett intressant drag. Var det inte främst av allt en social markör som kablades ut: att bråkmakarna var busar. ”Bara” busar? Busar – till skillnad från de hederliga medborgarna? Busar – och därför ett undantag som man inte behöver bry sig om.
Vad ska man göra. Bura in vandalerna?
Det är ingen lösning. I ärlig självanalys måste väl det som hände i Tammerfors ses som ett utslag för något som inte är bra i den gemensamma kroppen. Helsingin Sanomats redaktör Janne Toivonen rapporterar på plats om hur tammerforsare på kvällspromenad – bortsett från våldsmetoderna – kunde förstå aktivisterna bakom de gungande staketen. ”Inkomstklyftorna växer och välfärdsstaten vittrar bort, sade förbipasserarna, med småbarn i famnen”, skriver Toivonen.
Det har protesterats på självständighetsdagen förut, särskilt på 1990 och 2000-talet. Men det var innan de sociala medierna kom. Nu är det så mycket lättare att militarisera missnöjet. Demokratiforskaren Veikko Eranti från Helsingfors universitet varnar för att Tammerforsbråket kan initiera en ny protestvåg. Enligt honom har protesterna, trots att aktivisterna var en spretig skara, starka inslag av klasskamp. Folk har hört nog om sparpaket och strukturomvandlingar. Effekterna av dem börjar dessutom synas och kännas i mångas vardag.
Det här går inte att bura in – och bort. Ju mer illamående som segregeras i kroppen, desto starkare växer det sig i sin segregering. Desto sämre mår de som mår dåligt, desto längre kommer dessa från ”de övriga”.
Hur gärna man än ville se banditetiketten som en enkel lösning är det en farlig väg. I ett samhälle där så många som möjligt mår så bra som möjligt finns möjligheten att odla demokrati, icke-våld och jämlika förhållanden.
Därför är partykrascharna i Tammerfors inte ett utanförfenomen. De är inte utanför. De är innanför, och de ger utslag för ett Suomi som ställvis mår ganska dåligt. Som ”innanför” ska de behandlas. Som ”innanför” måste det onda botas.
En splittring i ett vi och de-samhälle har vi inte råd med.
Det här är den viktigaste och smärtsammaste tankeställaren från Tammerfors.
Vårt land – och busarnas
12.12.2013
Gatukravallerna i Tammerfors gav självständighetsdagsfirandet en annan och mer oönskad krydda än finländarna är vana vid. Pepparsprejen satt illa den lediga fredag många bänkat sig framför teven för att följa med det nya upplägget.
May Wikström
KCSA minskar personalen, digitala mediet Nyckeln läggs ner
kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Mest läst
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
Ett levande musikliv är Korsholms varumärke – varje vecka kommer 135 människor till församlingen för att musicera
musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00
På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat
andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00
Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”
mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13
”Den lilla lyktan förändrar inte hela landskapet, men den säger: Här finns ljus”
BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43
På vaccinjobb i hela världen: ”Jul – det är att lära känna nya människor”
BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























