Heidi Skaag-Isaksson från Pargas är en medmänniska vid livets slut.

”Alla som dör behöver få möjligheten att ha en människa bredvid sig”

DÖDEN.

Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon.

20.3.2026 kl. 16:11

Folkhälsan har tillsammans med Väståbolands svenska församling skapat ett nätverk för personer som vill vara ”medmänniska vid livets slut”, alltså frivilliga som kan sitta med en döende person och vara närvarande under livets sista stunder.

Heidi Skaag-Isaksson i Pargas har varit med om några kursdagar och är glad och tacksam över både den trygga och fina gruppen, stämningen i den och allt hon lärt sig.

– Jag fick frågan om jag ville vara med av kyrkoherde Sara Grönqvist och kände att här kan jag göra skillnad för en medmänniska. Jag har tonårsbarn och behövs inte därhemma lika intensivt som förr, nu hade jag möjlighet att ställa upp.

Hon tror att många av oss idag är fjärmade inte bara från döden utan också från äldre generationer.

– När jag var liten bodde vår mormor tillsammans med oss. Det var värdefullt och det formade mig och min syn på åldrandet. Jag tänker att om döden kommer när man levt sitt liv färdigt kan den vara vacker. Den kan givetvis också vara rå och grym. Men alla som dör behöver få möjligheten att ha en människa bredvid sig.


Har kursen känts meningsfull för dig personligen?

– Ja, den har satt igång en process och jag märker att jag har lättare att tänka på döden nu. Lättare än förr. Kursen gör ju att man också börjar tänka på sin egen död. Att kunna ventilera döden gör det lättare för oss alla.

Under kursens gång har hon bland annat hört en föreläsning av en dödsdoula och fått höra en läkare från Sverige berätta om palliativ vård.

– Men visst känns det spännande och jag är väldigt ödmjuk inför uppgiften. Jag kommer nog att vara nervös sedan när det gäller, men jag hoppas kunna ge någonting till någon annan.


Vad kan man göra när man sitter med en person som är döende?

– Vi har fått rådet att följa de önskemål personen själv har om sin död, att försöka tillmötesgå dem så gott det går. Det viktigaste är att bara vara där. Någon vill kanske höra musik, någon annan hellre naturljud, någon vill kanske att man rör vid hen medan en annan absolut inte vill bli vidrörd. Det är också viktigt att lyssna till de anhöriga och deras önskemål, och kommunicera med personalen.


Viktigt med egna gränser

Kontakten till nätverket går via vårdhemmet. Gruppen kommer först att besöka de avdelningar Folkhälsan har i Pargas.

– Behovet finns – vi kan också avlasta personalen.

När man kommer överens om sitt uppdrag får man också säga till om hur långa ”turer” man har möjlighet att ta emot.

– Det som jag tycker är bra är att vi fått höra att vi också måste ta hand om våra egna gränser och säga nej när det behövs. En del av oss är i arbetslivet och måste också ta hand om våra egna familjer.

Gruppen kommer också att fortsätta ha kontakt när kursen är över, så att de kan stöda varandra i sitt uppdrag. Kursdeltagarna kommer från olika delar av församlingen, det finns också de som bor i eller har kopplingar till Houtskär, Korpo och Nagu.

– Jag tycker kursen varit helt suverän, stort tack till Folkhälsan och kyrkoherde Sara för det! säger Heidi Skaag-Isaksson.

Text: Sofia Torvalds


bibelskola. Fulla av förväntan sparar många unga ihop stora summor, packar väskorna och säger adjö till vänner och familj för att åka iväg på livets äventyr. Bibelskolan. Där ska de få möta Gud, fördjupa sin tro och få minnen för livet. Men vad händer när förväntningarna möter verkligheten? 7.10.2026 kl. 14:37

NT2026. – Bara för att fader blivit far betyder det inte att Gud är nära på något sätt som det inte är meningen att han ska vara. I bönen är Gud inte omöjlig att förstå och på oändligt avstånd, säger Dan Nässelqvist, en av primäröversättarna bakom Nya testamentet 2026. 6.10.2026 kl. 19:09

FÖRSAMLINGSVAL. Kandidatnomineringen har lyckats bättre i årets församlingsval än 2022. Det är fler unga kandidater i kyrkan och färre sämjoval. Inför valet i november är hela 29 procent av kandidaterna i Matteus församling under 30 år, vilket närmar sig ett rekord i hela landet. 5.10.2026 kl. 12:55

Åland. Noomi Äng och Ester Lindeman är vana kyrkobesökare. De vet hur man dukar ett nattvardsbord och hur man svingar ett rökelsekar – och har koll på vad som finns i kyrktornet. 2.10.2026 kl. 12:17

konflikt. Debatten om hur man ska läsa och lyda Bibeln tycks koka ner till denna fråga till branten där fler och fler kyrkor splittras. Varför tål kyrkorna så mycket mer olikhet i andra tunga frågor i vardag och samhälle? 29.9.2026 kl. 11:22

LIVSBERÄTTELSE. Doris Rantamäki har vantrivts i fosterfamilj, varit med om övergrepp och förlorat många nära och kära. De tunga perioderna har format henne till den hon är i dag. 25.9.2026 kl. 15:04

tvivel. Att tappa sin tro kan vara en smärtsam och ensam process. Särskilt när det man börjar tvivla på är själva grunden för livet. Matti Aspvik gick igenom en sådan resa. 24.9.2026 kl. 18:41

ÖVERSÄTTNING. När Svenska Bibelsällskapets nyöversättning av Nya testamentet lanserades idag vid bokmässan i Göteborg var det så fullt i foajén att alla inte rymdes in. En del ord och begrepp i Nya testamentet är nya: otukt har blivit horeri och hedningarna är borta. 24.9.2026 kl. 17:21

film. Med sin tionde långfilm tar den kristna Borgåregissören Klaus Härö upp samhälleligt brännande teman. Hur långt ska man sträcka sig i empati, när ens egna resurser är lika slut som samhällets? 22.9.2026 kl. 09:27

pris. Pastor Haroution Selimian, från staden Aleppo i Syrien, har tilldelats årets Pro Fide-pris av Martyrkyrkans vänner r.f. 21.9.2026 kl. 19:52

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. En prästvigning, två diakonvigningar, en präst beviljas avsked från prästämbetet, en pastor från Borgå stift överförs till ett annat stift, en utredning av församlingsstruktur. Bland annat det här tas upp i den senaste notisen från domkapitlet i Borgå. 23.9.2026 kl. 12:02

kampanj. Kampanj på sociala medier i samband med kyrkoherdeval är ovanligt i Borgå stift. Men Elefteria Apostolidou satsade på en grundlig kampanj inför kyrkoherdevalet i Sibbo – som hon också vann. 22.9.2026 kl. 18:39

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord samlade idag hundratals kristna till Karleby, där seminarier, mässor och umgänge står på schemat. Mindre bråk, tycker en deltagare att kyrkan behöver idag. 19.9.2026 kl. 18:44

STIFTSFORUM. Claus Terlinden är omsorgspräst med hela stiftet som ansvarsområde. Men det jobbet lämnar han om några veckor. Resorna känns betungande och de år han har kvar i arbetslivet ska han göra någonting annat. 17.9.2026 kl. 16:32

NYTÄNK. Dela ut nycklar till frivilliga även om det skulle leda till att larmet går hela tiden? Låta minst tre personer läsa predikan och stryka i den innan den hålls? Camilla Lif från Katarina församling i Stockholm väckte både entusiasm och lätt misstro bland åhörarna vid Stiftsforum. 17.9.2026 kl. 18:39

bibelskola. Fulla av förväntan sparar många unga ihop stora summor, packar väskorna och säger adjö till vänner och familj för att åka iväg på livets äventyr. Bibelskolan. Där ska de få möta Gud, fördjupa sin tro och få minnen för livet. Men vad händer när förväntningarna möter verkligheten? 7.10.2026 kl. 14:37

NT2026. – Bara för att fader blivit far betyder det inte att Gud är nära på något sätt som det inte är meningen att han ska vara. I bönen är Gud inte omöjlig att förstå och på oändligt avstånd, säger Dan Nässelqvist, en av primäröversättarna bakom Nya testamentet 2026. 6.10.2026 kl. 19:09

FÖRSAMLINGSVAL. Kandidatnomineringen har lyckats bättre i årets församlingsval än 2022. Det är fler unga kandidater i kyrkan och färre sämjoval. Inför valet i november är hela 29 procent av kandidaterna i Matteus församling under 30 år, vilket närmar sig ett rekord i hela landet. 5.10.2026 kl. 12:55

Åland. Noomi Äng och Ester Lindeman är vana kyrkobesökare. De vet hur man dukar ett nattvardsbord och hur man svingar ett rökelsekar – och har koll på vad som finns i kyrktornet. 2.10.2026 kl. 12:17

konflikt. Debatten om hur man ska läsa och lyda Bibeln tycks koka ner till denna fråga till branten där fler och fler kyrkor splittras. Varför tål kyrkorna så mycket mer olikhet i andra tunga frågor i vardag och samhälle? 29.9.2026 kl. 11:22