Väljer vi den här vägen är det vår sak att gå den – fixar vi det?

02.09.2020
Mats Björklund är jordbrukare från Pedersöre.

En del bedömare av vår samtid menar att vi bevittnar stamsamhällets återkomst. Vi definierar oss själva och varandra utifrån vilken grupp vi anser oss tillhöra. Indelning i grupper gör omvärlden mer greppbar, men idag har den här trenden blivit allt starkare. Det mest extrema uttrycket hittar man i vissa konspirationsteorier och sekter, där en medlem som börjar tvivla på de sanningar gruppen tror på tystar de kritiska tankarna.

Huruvida gruppen har rätt eller fel är alltså mindre viktigt, det är grupptillhörigheten som är det primära. Vi verkar snarare välja åsikter utifrån vilken grupp vi tillhör än välja grupp utifrån vilka åsikter vi har. Det här gäller oavsett om jag är konservativ eller liberal, höger- eller vänstersinnad, varghatare eller vargälskare.


"Huruvida gruppen har rätt eller fel är alltså mindre viktigt, det är grupptillhörigheten som är det primära."

Vill man se det positiva kan man utläsa en vändning bort från individualismen. Ensam är inte stark, gemenskapen är viktig.

Stamsamhället har ändå en del nackdelar. Kravet på likriktningen inom stammen kan bli rätt pressande. Stammar tenderar också att hamna i krig med andra stammar – i vår tid tack och lov mer bildligt än bokstavligt. Krigen leder till splittring.

Framförallt hindrar stamsamhället oss från att se individen i de andra stammarna. Vi betraktar vår egen grupp som en skara med olika individer, men konkurrerande stammar ses som en enhetlig, likriktad grupp. Om någon från min stam skriver en insändare med stötande formuleringar konstaterar jag att det ju bara är en enskild persons åsikter, som inte representerar hela stammen. Om någon från en konkurrerande stam skriver en lika hård text slår jag omgående fast att hen är representativ för hela gruppen.

Kyrkan kan i den här tiden välja två vägar. Vi kan välja att bli en stam bland alla andra och i viss mån är vi säkert redan det. Men vi kan också välja att låta kyrkan vara den plats där olikheter och divergerande åsikter inte sopas under mattan utan tvärtom existerar parallellt och tillsammans. Där olika syn på en eller annan fråga inte innebär att man måste gå skilda vägar. Också här finns förutsättningar i den kristna tron och traditionen. Gemenskapen bygger på att vi har samma Frälsare, inte på att vi är överens. Nackdelen är att den här vägen inte kan spikas av domkapitel, kyrkomöte eller nån annan instans. Väljer vi den här vägen är det vår sak att gå den. Fixar vi det?

Mats Björklund

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39