Lärkkulla riskerar att förlora upp till en fjärdedel av sin finansiering.

Nytt lagförslag hotar kristna folkhögskolor: ”En del svenska skolor måste lägga ned verksamheten”

FOLKHÖGSKOLOR.

Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

26.2.2026 kl. 15:47

En lång rad folkhögskolor kan råka illa ut som ett resultat av regeringens nedskärningar i den fria bildningen i och med ett nytt lagförslag som ska förnya landets integrationsutbildning.

Som det nu är styrs statsandelarna direkt till läroinrättningarna. Från och med nästa år koordineras integrationsutbildningen av ­Arbets- och näringsministeriet och de nya sysselsättningsområdena i samarbete med kommunerna.

– Vi kommer att tappa ungefär en fjärdedel av vår finansiering som ett resultat av denna reform, säger Juhani Jäntti, rektor för Lärkkulla folkakademi i Karis.

Kommunerna övertar ansvaret för att upphandla all integrationsutbildning nästa år. Hur det ska gå till med krympande statsandelar och sinande finansiering förblir oklart.

– Jag har regelbunden kontakt med mina kollegor vid andra folkhögskolor. Så här dystra och uppgivna stämningar har det inte varit under hela den tid jag har jobbat i branschen, säger Jäntti.


Vissa skolor kan försvinna

Vissa svenskspråkiga folkhögskolor ligger riktigt risigt till. Enligt uppgifter från Österbottens
Tidning kommer Kristliga folkhögskolan Kredu i Nykarleby att förlora 55 procent av sin finansiering, vilket hotar skolans fortsatta existens.

Samma dystra nyheter drabbar även Evangeliska folkhögskolan i Vasa som tappar 54 procent av sina inkomster. Svenska Österbottens folkakademi i Närpes tappar 43 procent och Norrvalla folkhögskola förlorar 41 procent av sin budget. En stor del av de svenska folkhögskolorna har en kristen värdegrund.

– Vi har ett fungerande samarbete med Evangelisk-lutherska kyrkan som beställer utbildningspaket och kurser av oss, säger Jäntti.

Omkring åtta procent av Lärkkulla folkakademis kursutbud har en koppling till kyrkans beställningar.


Splittrad och tvehågsen regering

Frågan om folkhögskolornas framtid sår split inom regeringen.

– Situationen är utmanande. Reformen är en direkt följd av en skrivning i regeringsprogrammet. Folkhögskolorna gör ett viktigt integrationsarbete. Vi har inom regeringen varit måna om att understryka vikten av att folkhögskolornas integrationsutbildning ska tryggas och vi lyckades uppnå en del förbättringar under processens gång, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP).

Enligt preliminära uppgifter kommer regeringen att skära ned budgetanslagen för integrationsutbildningen med minst 30 miljoner euro.

– Det är en generell uppskattning, men det är tills vidare öppet var vi landar. Remissrundan tog nyss slut. Jag hoppas att så många remissinstanser som möjligt har gett rikligt med utlåtanden så att vi har argument för det fortsatta arbetet, säger Adlercreutz.

Regeringen har ställt som mål att upp till en tiondel av alla invandrare ska integreras på svenska. För närvarande uppgår den svenska integrationen endast till 1 procent. En övervägande del av den svenska integrationsutbildningen sköts av landets svenskspråkiga folkhögskolor.

– Det föreligger en risk att den lagproposition som nu är på remissrunda strider mot regeringens mål att 5–10 procent av alla nyanlända invandrare ska integreras på svenska, medger Adlercreutz.

Kulturminister Mika Poutala (KD) svarar Kyrkpressen via e-post att Kristdemokraterna vill trygga den fria bildningen genom att ge reformen en övergångstid på två år och därtill bevilja ett budgetanslag på 1,3 miljoner euro till de svenskspråkiga folkhögskolorna och ett understöd på 573 000 euro till de finskspråkiga folkhögskolorna.

”På det här sättet skulle vi stärka aktörerna inom den fria bildningen och deras möjligheter att erbjuda integrationsutbildning i en modell där arbetskraftsmyndigheterna står för organiseringen av tjänsterna”, skriver Poutala till Kyrkpressen.


Dråpslag för fria bildningen

Lagförslaget ska överlåtas till riksdagen i sommar.

– Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska i vårt land. En del svenska folkhögskolor måste troligen lägga ned verksamheten på grund av reformen, säger Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

Ser du en risk för att ni måste avveckla er kristna värdegrund som ett resultat av alla nedskärningar?

– Nej. Den kristna värdegrunden kommer att bestå. Kyrkan har inte meddelat om minskade beställningar av utbildning hos oss.

Enligt Kyrkpressens källor pågår nu planer på fusioner mellan flera aktörer inom den fria bildningen i Svenskfinland för att mota Olle i grind.

I väntan på att dessa planer blir verklighet förbereder sig de kommunala aktörerna i västra Nyland på en segsliten fördelning av knapphet för att upphandla integrationsutbildning nästa år.


Tuffare krav och mindre pengar

– Vi anser att lagförslaget är dåligt för den fria bildningen. Lagen skapar onödig byråkrati och försvårar kontinuitet. Vi har i likhet med våra grannkommuner uppskattat den integrationsutbildning som Lärkkulla folkakademi står för, säger Petra Theman, stadsdirektör för Raseborg.


Kommer kommunens pengar att räcka till för att finansiera integrationsutbildningen nästa år?

– Statsandelarna kommer inte att räcka till för att finansiera samma omfattning och nivå på den utbildning som vi har haft hittills. Staten kräver mer och ger mindre pengar. Det blir ett stort bortfall, säger Theman.

Hon får medhåll av kollegan Karin Ljung-Hägert som basar för stadens integrationstjänster.

– Som det nu är får cirka 70 procent av våra kunder sin integrationsutbildning via den fria bildningen. Folkhögskolorna är jätteviktiga för hela regionen. Statsandelarna kommer inte att ha öronmärkta pengar för integration. Jag befarar att pengarna inte kommer att räcka till, säger Ljung-Hägert.

Lärkkulla folkakademi uppmanar beslutsfattarna att lyfta blicken.

– De invandrare som har integrerats på svenska i västra Nyland väljer oftast att stanna i regionen. Det här borde beslutsfattarna förstå, säger Jäntti.

Text: Mikael Sjövall


mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41