Magnus Riska har varit missionär i Israel och Etiopien

Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”

mission.

Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar.

22.12.2025 kl. 20:13


Den är en renodlad missionsorganisation, Sånings­mannen (Kylväjä), grundad 1974 – inte en väckelserörelse som missionerar både i fjärran land och i byar och böne­hus hemma.

Magnus Riska kom med i föreningen via sina studier i Gamla testamentet och hebreiska och fann sig snart som missionär och präst i den lutherska Immanuelskyrkan i Tel Aviv på nittiotalet. Nu blir han vid 63 år, efter att ha jobbat som bibellärare i Etiopien, ledare för Såningsmannen.


Vad är speciellt med Såningsmannen som en av kyrkans åtta missionsorganisationer?

– Vår slogan är att nå de onådda. Vi fokuserar på folkgrupper där under två procent är bekännande kristna. Omkring 97 procent av världens missionärer jobbar på platser där det redan finns kyrkor, men vi vill vända på det.

– Vi samarbetar med Norsk Luthersk Misjonssamband som har samma mål. I Etiopien, Japan arbetar vi under deras paraply, tidigare även i Mongoliet. Vi har 200 avtal med 170 församlingar i Finland och kommer att ha 36 missionärer nästa år. Vi och våra samarbetspartners har märkt att det är lättare för församlingsbor och församlingar att stöda en människa och ett ansikte. Projekten kan vara bra och nyttiga, men bli lite abstrakta ibland.


Vilken teologisk profil har Såningsmannen?

– Vi drar till oss människor som tycker att Bibeln, bön och förbön är viktiga. Våra rötter ligger i Carl Olof Rosenius teologi: Guds nåd och syndernas förlåtelse utan egna gärningar. Det är en klassisk luthersk profil. När man kommer utom­lands blir man ofta ännu mer luthersk, eftersom man möter andra teologiska inriktningar.


Du började själv som missionär i Israel. Vad tänker du om läget i Israel?

– Arbetet bland judar har alltid varit viktigt för oss. Vi inspireras av Romarbrevet: ”Evangeliet först för juden, sedan för greken.” Vi har samarbete med messianska judar i Israel och vill betona kyrkans judiska rötter. Vår grundare Per Wallen­dorf (långvarig församlingspräst i Helsingfors), sägs ha använt Jerusalems telefonkatalog som förbönslista. Vi tror på att välsigna Israel, men vi ser också att båda sidor i konflikten mellan Israel och Palestina gör fel.


Hur hanterar man kultur och språk när man ska nå ett ”onått” folk?

– Vi tror fortfarande att det är viktigt att man går över kulturklyftan, lär sig en kultur och språket. När min fru och jag var i Etiopien gick vi i språkskola i sex månader. Vi samarbetar också med lokala som kan nå platser där vi inte klarar av att röra oss.


Såningmannen är mest känd som finskspråkiga Kylväjä. Vad är er relation till Borgå stift?

– Vi har samarbete med flera svenskspråkiga församlingar, som till exempel Petrus, Korsholm och Nykarleby. Just nu är mycket av vårt material på finska, men vi arbetar för mera svenska. Christina Harald från Nykarleby är en av våra svenskspråkiga missionärer, i Etiopien.


Vad är Såningsmannens prioriteringar den närmsta framtiden?

– Fokus på tre områden: arbete bland judar, pionjärarbete och diasporaarbete. Vi ser också på flyktingarbete, till exempel i Grekland. Vårt biståndsarbete är holistiskt – kropp, själ och ande. Ett nytt projekt i Addis Abeba i Etiopien stöder handikappade kvinnor.

– Vår tyngdpunkt är Asien och Afrika. Vi har också sensitiva områden och länder vi inte kan tala öppet om, för att skydda våra medarbetare och deras visum.


Din föregångare som missionsledare Jukka Kääriäinen fick sluta. Hur ska du ta itu med den interna turbulensen i Såningsmannen?

– Det var en övergångsperiod med utmaningar, men nu har det lugnat ner sig. Samarbetet funge­rar bra och vi går vidare med en stabilare organisation och med tillförsikt inför framtiden.




MAGNUS RISKA

GÖR: Ny missionsdirektor för Såningsmannen–Kylväjä.
FAMILJ: Fru Gunilla, som också arbetat som missionäi par med Magnus.
INTRESSEN: Triathlon.
KRISTEN TRADITION: Evangelisk-luthersk.

Jan-Erik Andelin


Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42