Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

Affektiv polarisering – då ”de” är dumma i huvudet

POLARISERING.

Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi.

Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra.

4.10.2024 kl. 20:22

Hur polariserade är vi i Svenskfinland och hur kan vi motverka att vi börjar tänka och tycka så pass olika att det blir svårt att samarbeta? De här frågorna tampas ett gäng statsvetare med vid Åbo Akademi. Två av dem är projektforskare Janne Berg och projektledaren Marina Lindell.

De säger att Finland inte är så värst polariserat om man jämför med andra länder. Däremot har polariseringen i Finland ökat lite om man ser på utvecklingen de senaste 20 åren. Det är ungefär så länge man har forskat på riksdagsval här och samlat data som kan användas i polariseringsforskningen.

– I en demokrati behöver vi ha olika åsikter. Definitionen av en demokrati är ju inte att alla tycker lika, säger Janne Berg.

Men en stor polarisering leder rakt till andra diket vad gäller förutsättningar för demokrati.

– USA har till exempel blivit mer ideologiskt polariserat, åsikterna har gått isär. Landet har också blivit mer affektivt polariserat, man ogillar det andra partiet mer. Ökningen har varit ganska kraftig under de år man har mätt den.

Där kan man se stormningen av Kapitolium som en följd av en så pass stark polarisering att en del av folket vägrar att acceptera ett valresultat. Man tänker att de som man själv inte stöder har manipulerat det.

– Det man är rädd för då ett samhälle blir mer polariserat är väl just det, att människor blir så enögda att de tänker att hela systemet är korrupt om ett parti man inte stöder kommer till makten, säger Berg.

– På individnivå tänker jag på sådana saker som att det kan bli svårt att hitta en partner. Om man träffar någon som tycker annorlunda än en själv och direkt tänker ”vi kan absolut inte bli tillsammans”.


Svenskfinland som enpartistat

Forskningsprojektet ”Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar” (2022–2025) undersöker särskilt affektiv polarisering, som Berg nämnde i samband med utvecklingen i USA.

Affektiv polarisering innebär att man inte bara stöder sin egen grupp, utan att man också utvecklar starka känslomässiga reaktioner. Man känner stark sympati för den egna gruppen och ogillar de politiska motståndarna.

Om du själv till exempel stöder SFP:s politiska ideologi, men samtidigt tycker att Sannfinländare inte bara för en dålig politik, utan att de också är lite dumma i huvudet – då är det frågan om affektiv polarisering.

Om man ser på Finland i ett internationellt perspektiv hör vi till de minst polariserade länderna i världen. Det här säger Marina Lindell att kan bero på att vi länge hade konsensuspolitik i Finland.

– Man kunde regera över blockgränserna. Det spelade inte så stor roll vilket parti som var störst, för man försökte ändå hitta kompromisser. Det förändrades då Sannfinländarna blev så stora. Man ser ganska tydligt att polariseringen ökade i Finland efter det.

Man kunde ändå tänka att Svenskfinland skulle vara skyddat från de här tendenserna. Hur stora kan klyftorna bli inom en språklig minoritet där sammanhangen är små?

– Svenskfinland är ett väldigt speciellt fall. Vi har ett starkt parti i SFP som får många finlandssvenskars röster. I ett internationellt perspektiv är det en underlig kontext. Omkring 70 procent av finlandssvenskarna röstar på ett och samma parti. Om Svenskfinland vore en nation skulle det närmast vara en enpartistat, säger Janne Berg.

Det korta svaret på frågan är alltså nej – Svenskfinland är inte särskilt polariserat. Åtminstone inte i en politisk kontext.

Lindell och Berg med team ser dock inte bara på polarisering mellan politiska partier och deras anhängare, även om det är det klassiska sättet att definiera affektiv polarisering i akademiska sammanhang.

– I nyare forskning, och också i den forskning vi gör, så inser vi ju att det också finns andra politiska grupper än partier och partianhängare, säger Berg.

För de flesta finländare har kanske inte en så stark identitet i det parti man röstar på. Istället kan vissa sakfrågor vara särskilt viktiga för en, må det då röra skarv, varg, vaccin, invandringspolitik, minoriteters rättigheter eller vindkraft.


Generation z utmärker sig

Gänget bakom forskningsprojekt har faktiskt kikat på hur polariseringen ser ut mellan olika generationer och mellan kön i Svenskfinland.

De har mätt politiskt ideologi och deltagarna har själva fått uppskatta hur långt vänster eller högerut de befinner sig på en skala mellan ett och tio.

Den största skillnaden de hittat i Svenskfinland finns i generation z, alltså i den yngsta generationen av röstberättigade. Där finns en skillnad på 1,7 i medeltal mellan män och kvinnor. Motsvarande siffra bland generationen babyboomers, generationen född efter kriget, ligger på 0,46.

– Det är ingen stor skillnad, men generation z verkar vara mer ideologiskt polariserade än äldre generationer just nu. Man pratar mycket om att unga män får mer högerkonservativ värderingar, men det vi hittills sett är att det snarare är unga kvinnor som rör sig längre vänsterut, säger Berg.

Han konstaterar vidare att det blir intressant att se vad som blir följderna av det här. Vad händer till exempel med nativiteten om kommande generationer får svårare att mötas på mitten rent ideologiskt?


Då hjärnan sållar går det snett

Men vad är det som göra att polariseringen ökar då den ökar? Jo, det finns några olika förklaringsmodeller.

Det finns teorier om hur vi lätt börjar konsumera bara sådant innehåll som stöder våra egna åsikter – det som kallas filterbubblor.

Samtidigt finns det också forskning som säger att det här inte är så utbrett, att de flesta människor nog möter en strid ström av information från olika håll.

– Däremot, inom psykologisk forskning pratar man om kognitiv bias. Det innebär att vi tar till oss information som stöder vår egen uppfattning mycket bättre än sådan information som går emot vår egen uppfattning, säger Berg.

Då vi tillhör en viss grupp vill vi också se den gruppen i en så positiv dager som möjligt, och hjärnan sållar intrycken åt oss.

– Sen tycker människor överlag inte så mycket om att debattera med vänner och familj. Man vill inte bli osams med folk så man säger inte sin åsikt. Eller också uppstår ett grupptryck. Man vill inte säga emot gruppen, men man lyssnar på dem och flyttas omedvetet i sin egen position.

Det är alltså mycket psykologi bakom varför vi polariseras, men också samhälleliga förändringar påverkar.

– De senaste åren har vi sett många stora samhällsförändringar där partierna inte riktigt har levererat i resultat. Då uppkommer nya partier som erbjuder enkla lösningar som är lätta att ta till sig, även om det rör ganska komplexa problem, säger Lindell.


En supporter byter inte fotbollslag

Polarisering är i ropet just nu, även om fenomenet alltid funnits. På sociala medier hörs de som ropar högst, och i traditionella medier fokuserar man på nyheter, stora förändringar, stora rubriker. Det kan snedvrida vår bild och få oss att tro att extrema åsikter är vanligare än de faktiskt är.

Traditionellt tänker man på affektiv polarisering i termer av att man tycker om den egna gruppen och tycker illa om en annan grupp.

– Nu har man börjat se att man kanske inte behöver tycka jättemycket om sin egen grupp, men att man kanske tycker väldigt illa om andra. Och det blir ju skadligt. Att man tycker om sin egen grupp, det skapar engagemang. Men då man börjar tycka riktigt illa om de andra och faktiskt inte ser att man har något gemensamt, då blir det inte bra för samhället, förtroendet, demokratin och samarbetet, säger Lindell.

Man kan mäta polarisering genom att be folk svara på hur mycket de tycker om sin ingrupp, alltså det egna partiet eller gänget, och hur mycket de tycker om sin utgrupp, alltså ett annat parti eller andra meningsmotståndare. Polarisering kan alltså förändras i flera riktningar.

En hel del av ens grundläggande värderingar och identiteter formas tidigt: i barndom, ungdom och tidig vuxenålder. Uppväxtmiljö, familjens värderingar och samhällspåverkan spelar en viktig roll här.

Identitet och värderingar utvecklas dock hela livet, men vissa frågor sitter hårdare åt än andra. Man kanske kan byta partner och favoritband, men aldrig fotbollsklubb.


Annorlunda fredagsmys

Men den stora frågan kvarstår: hur kan man motverka polarisering?

– På individnivå kan man fundera på hur mycket man själv umgås med människor som har andra åsikter, annan bakgrund eller en annan tro än en själv, och kanske också faktiskt sätta sig ner och lyssna på någon av annan åsikt. Ta in vad de säger utan att direkt säga emot, säger Berg.

Det finns också belägg för att ju mer du umgås med människor som du kan tänkas ha fördomar mot, desto mindre fördomsfull blir du. Det bygger förstås på att kontakten är positiv.

Men att vistas i sammanhang där man förenas kring ett intresse eller liknande kan vara en bra plattform för att börja gilla människor som tycker annorlunda, och på så vis minska på fördomarna.

– Sen kan man också fundera på en fråga där man har en stark åsikt och aktivt försöka tänka ut tre bra argument mot den egna åsikten, säger Lindell.

Kanske kan det minska våra egna tendenser till polariseringen en trist fredagskväll i november, då det inte går något bra på tv.

Text och foto: Rebecca Pettersson


Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00