– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



psykologi. Den danska författaren, psykologen och prästen Ilse Sand vill att vi börjar förstå de särskilt sensitiva människorna i bland oss. – Då kan de positiva sidorna hos oss som är högkänsliga blomstra! 22.6.2026 kl. 16:16

laestadianer. Krisen kring att en bönehusförening i Larsmo installerat egna präster invecklas nu i det kommande kyrko­herdevalet i församlingen den 23 augusti. 18.6.2026 kl. 16:54

ETT GOTT RÅD. I en tid av tvärsäkra åsikter uppmana sångaren och terapeuten Mia Hafrén oss att vara nyfiken på andra. – Lyssna på vad folk säger innan du bildar din egen åsikt, säger hon. 16.6.2026 kl. 13:51

LUTHERSKA SMÅKYRKOR. På Borneo heter den lutherska kyrkan Basel efter det europeiska missionssällskapet. Vem Martin Luther var vet många inte så noga. Någon tycker det var synd att han blev skjuten i USA på 1960-talet … 12.6.2026 kl. 13:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Olov Fors förordnas att sköta kyrkoherdetjänsten i Rikssvenska Olaus Petri församling fram till augusti 2031. Det var ett av de ärenden som behandlades vid domkapitlets möte på torsdagen. 12.6.2026 kl. 09:47

uppdrag. Retreatgården Snoan i Lappvik, Hangö, får i augusti en ny retreatkoordinator i Tomas von Martens. Snoan är Finlands äldsta retreatgård. 10.6.2026 kl. 09:28

TILLGÄNGLIG NATTVARD. I Nykarleby har styrgruppen för vuxenarbete tagit in ett nytt koncept för den som som av hälsoskäl inte orkar eller kan stå länge och gå till nattvarden. 8.6.2026 kl. 19:19

BÖNESVAR. Andreas Helenelund är bonde. Han gillar sitt jobb, men när det var som värst blev han nästan knäckt av det ekonomiska ansvaret. Att han klarade det ser han som ett bönesvar. – Först efteråt har jag insett hur slutkörd jag var. 4.6.2026 kl. 13:13

ORGLAR. Två historiska orglar i Nykarleby, Telinorgeln i Sankta Birgitta kyrka och Beijerorgeln i Jeppo kyrka, dokumenteras med tanke på en framtida restaurering. 3.6.2026 kl. 14:28

kyrkoherde. Henrik Östman valdes i slutet av maj till kyrkoherde i Replots församling genom indirekt val. Han var den enda som sökte kyrkoherdetjänsten när den ledigförklarades i våras. 3.6.2026 kl. 12:59

NYTT LIVSSKEDE. – När du avslutar jobbet kan du inte längre gå tillbaka till det. Du måste hitta något nytt. Det nya kommer inte ifall du inte avslutar det gamla, råder Tom Tiainen. 2.6.2026 kl. 19:18

kyrkostyrelsen. Borgåbon Linda Finnbäck börjar jobba vid den svenska centralen KCSA. 1.6.2026 kl. 16:16

laestadianer. Risöhälls laestadianförsamling i Larsmo får inte traktens övriga frids­föreningar med sig i soloåkningen gentemot Borgå stift. Åratal av positiv utveckling i rörelsen raseras, anser en av kritikerna, Hans Snellman i Öja. 1.6.2026 kl. 10:00

LFF. Hur påverkar Risöhälls beslut gemene man i LFF? En fråga som varit svår att besvara. ”Nina” från Larsmo är skeptisk till beslutet. 1.6.2026 kl. 10:08

kyrkoherdar. Tomas Ray och Karl af Hällström valdes enhälligt av sina nya församlingar. 28.5.2026 kl. 15:36

ungdomsarbete. Linda Finnbäck blir ny ungdomssakkunnig vid Kyrkostyrelsen. – Ungdomsarbetsledarnas är donarna i stiftet och gör ett hårt jobb. 7.8.2026 kl. 14:10

FÖRRÄTTNINGAR. Kyrkan börjat jobba med nya formulär för förrättningar för dop, konfirmation, vigsel och begravning. De väntas komma i användning om drygt fyra år. 6.8.2026 kl. 16:51

hopp. Vem vågar hoppas? Och vad är hopp, egentligen? I En liten bok om hopp utforskar författaren Catharina Östman förutsättningarna för att hålla sig öppen inför framtiden – också mitt i personlig sorg, besvikelser eller vanmakt inför världshändelserna. 13.8.2026 kl. 19:30

ensamhet. Två av tre finländare upplever sig vara ensamma eller utanför åtminstone ibland. Nella och Robert är seniorer som inte behöver hjälp med någontingannat än – sin ensamhet. 9.7.2026 kl. 11:00

PRÄSTER. En präst i en församling har väldigt många jordfästningar, kollegan har nästan inga. Hur gör man med det faktum att församlingsmedlemar har viss rätt att önska den präst de vill ha och de populära prästerna kan bli slutkörda? – Jag vill inte gå i väggen för att jag tar på mig sådant som är på andras bord, säger en präst till KP. 29.7.2026 kl. 09:00