Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.
Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

Elkrisen: Elräkningen för Malaxförsamlingarna kan motsvara upp till två anställdas löner

ENERGI.

Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el.

24.10.2022 kl. 13:54

Samma dag, den 15 oktober, som Vasa Elektriska höjde elpriset från fem cent till 29,90 cent per kilowattimme, tog samfälligheten i Malax sina tre kyrkor ur bruk, med undantag för större publika tillställningar som begravningar, julkonserter och -gudstjänster.

Det gör man för att spara på elförbrukningen. Men det räcker inte med det. Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

– Det finns alltid risk att man snubblar i mörkret. Vi önskar att folk i första hand ska besöka gravarna under dagens ljusa timmar. Annars får man ta med sig en pannlampa eller något annat, säger kyrkoherde Tomi Tornberg.


Tomi Tornberg vid elskåpet i Malax kyrka. Ifjol visade de en förbrukning på 31 108,25 kilowattimmar.


Under coronaåret ifjol var den sammanlagda elförbrukningen för de tre församlingarna 386 000 kilowattimmar.
Den största elförbrukaren var Övermalax församlingshem som värms med direkt el och luftvärmepumpar (75 000 kWh). Direkt el värmer också Bergö kyrka (57 000 kWh) medan Petalax kyrka har bergvärme 45 000 kWh) och Malax kyrka fjärrvärme. Elförbrukningen i Malax kyrka var 31 000 kilowattimmar. I det ingår inte själva fjärrvärmen som ifjol gick på 131 000 kilowattimmar.

– Fjärrvärmen levereras av ett kommunalt ägt bolag och är prismässigt ungefär i samma nivå som elpriset var tidigare. När elpriserna har stigit, men inte priset på fjärrvärme, så har den blivit förhållandevis billig, säger Tornberg.


Kostar att värma gravplatser

Tornberg bedömer läget i Malax som relativt bra eftersom kyrkan i Petalax har bergsvärme. Förbrukningen kunde vara mycket större.

Men ändå rör det sig om stora summor.

– Det kanske för oss största problemet är Övermalax församlingshem som värms med el och gamla luftvärmepumpar.Det är ett fint församlingshem som byborna byggt med egna pengar på 40- eller 50-talet och som församlingen fått och byggt till på 80-talet. Vi har varit medvetna om att något bör göras och nu påskyndades besluten. Det blir tyvärr att ta ner till grundvärme och söka något annat utrymme för verksamheten.

Tornberg har svårt att säga hur mycket de sparar in på de planerade åtgärderna. Förbrukningen handlar också om hur kall vintern blir och hur många gravar som ska grävas under den kallaste tiden. Gravplatsen värms då upp med en värmekupa som har en effekt på sex till åtta kilowatt. Innan graven kan grävas värms den upp i en vecka. Flera gravar kan innebära en förbrukning på 10 000 kilowattimmar under en vinter.

– Dödsfall är alltid tragiska och vi vill inte belasta de anhöriga ytterligare med oro över gravplatserna. Begravningarna vill vi sköta värdigt och bra.


Måste påskynda fastighetsstrategin

Tornberg räknar med att en viss inbesparing sker när de tre församlingarna blir en vid årsskiftet.

– Vi sparar ju in kyrkoherdetjänsten för Petalax-Bergö, en av de dyraste tjänsterna vi har. Men ekonomin var inte orsaken till att vi går samman, utan andra faktorer som personalsituation och administration som vuxit sig för stora. Men i det här nya ekonomiska läget så kan vi konstatera att timingen blev bra.

– Samtidigt måste vi påskynda den nya fastighetsstrategin och annat som vi tänkt ta god tid på oss att göra. Användningsgraden för den fastighetsmassa vi har är för låg och vi har en tradition att vi inte ska ta betalt av våra besökare. Börjar vi göra det ökar inte antalet besökare.

Att församlingsmedlemmarna skulle lämna kyrkan till en följd av sammanslagningen har Tornberg inte sett.

– Vi vet att en del har tänkt om. De var ledsna och sammanslagningen kändes svår för dem. Med sina skrivelser ville de visa hur viktig församlingen är. Och det är ju ingen dålig sak, tvärtom.

Tornberg oroar sig mer för församlingsmedlemmarna än för församlingen.

– Varje dag ser jag ser äldre som bor kvar i sina hem som kanske är överdimensionerade. Men det är deras hem. Jag hoppas att de ökade kostnaderna inte ska drabba vår diakoni. Men det är klart att i slutändan kommer det från samma kassa.

Text och foto: Johan Sandberg


Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59