"Församlingsrådet, de anställda och medlemmar i olika frivilliga uppgifter bildar en positiv gemenskap där allas insatser uppskattas", lyder ett enkät svar från en nyländsk församling i KP-enkäten.

KP-enkät: Team­anda i många av stiftets församlingar - 58 procent av förtroendevalda nöjda

FÖRTROENDEVALD.

Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god.

16.8.2022 kl. 13:35

Många talar om vi-anda, gemenskap och förtroende för anställda som jobbar fint. KP:s enkät bland medlemmar inom församlings- och kyrkoråd besvarades av omkring 180 förtroendevalda. Relationerna inom församlingen hör till de områden som får det bästa betyget. Av dem som svarat anser över 58 procent att samarbetet är bra.

Frank Lindholm, 70, i Pojo, har precis lagt på luren. Han har ringt samfälligheten i Raseborg, där han sitter som förtroendevald. Han har full hand med säte både i församlingsrådet, kyrkofullmäktige, kyrkorådet och stiftsfullmäktige. Så sitter han också i styrelsen för ett fastighetsbolag inom samfälligheten.

Frank Lindholm som är pensionerad buss- och reseföretagare har ofta kontakt med kyrkans personal på orten, både per telefon och e-post.

– Det jag ringde om, och försökte få tag på kyrko­herden om nu i förmiddags, var en sak jag precis läste om ifråga om mental hälsa, där jag undrar om församlingen kunde göra något, säger han.

Frank Lindholm var själv en gång chef för ett på sin tid växande familjeföretag med närmare 50 anställda. I dag är han mån om de anställdas välmående i kyrkan.

Frank Lindholm i Pojo vill arbeta för välmående i jobben i kyrkan.

– Vi får brist på anställda framöver. Inom en snar framtid kommer ungefär 40 procent av våra anställda i stiftet att gå i pension. Så vi har stora utmaningar.

"Alla känner alla"

I många av stiftets församlingar upplevs samarbetet vara okomplicerat och direkt i KP:s enkät. Särskilt från förtroendevalda i åländska församlingar, som länge varit stiftets minsta gemenskaper, kommer flera kommenterar om att "alla ju känner alla". Men också i större församlingar beskrivs samarbetet som gott.

"En positiv gemenskap där allas insatser uppskattas."

– Jag upplever att församlingsrådet, de anställda och församlingsmedlemmar i olika frivilliga uppgifter bildar en positiv gemenskap där allas insatser uppskattas, skriver en medlem av församlingsrådet i en församling i Nyland.

I grannförsamlingen beskriver en förtroendevald läget så här:

I vårt församlingsråd har vi litat på våra anställda, och förtroendet har återgäldats med god verksamhet. Frågor eller kommentarer har vi kunnat diskutera respektfullt och alltid nått goda lösningar.

Mycket kommer enligt enkäten också an på kyrko­herdarna. I kyrkan har de ofta den lite speciella rollen som både ordförande för råden samtidigt som de är chefer för församlingens anställda.

Inte gå förbi kyrkoherden

Några kyrkoherdar får beröm i enkäten för att hålla dialogen mellan alla parter levande. Flera församlingsråd har under sina gångna fyra år haft särskilda möten och ibland hela dagar tillsammans med de anställda.

– Vi har haft några lyckade temadagar. Dessvärre var uppslutningen från de förtroendevaldas sida rätt svag, rapporterar en åländsk förtroendevald.

Andra i enkäten pekar å andra sidan på "styrelse­­hygienen" – att det inte är korrekt att som förtroendevald gå förbi kyrkoherden direkt till de anställda.

– Med en förtroendevald ordförande för församlingsrådet kunde rådet bygga upp en tydligare dia­log med de anställda, heter det i ett svar från Vasaregionen.

"Tongivande i rådet ser sig sig själva i position mot de anställda."

Spänningar i små sammanhang

Men de förtroendevalda dras också in i spänningar. Personalen kan vara oense sinsemellan, eller kyrkoherden vara omstridd som chef.

– Jag har själv strävat efter en vi-känsla men upplever att de tongivande förtroendevalda ser sig själva i motsatsposition till de anställda, skriver en rådsmedlem som vill förbli anonym.

De kommande fyra åren förväntas också bli tider när kyrkan blir tvungen att spara och ställa om. I en finlandssvensk församlings rätt så lilla krets kommer de förtroendevalda ofta att besluta hur andras jobb dras in eller förändras.

– Indragning av vissa tjänster påverkade förstås samarbetet, men de anställda hade förståelse för de ekonomiska realiteterna, skriver en förtroendevald efter en omständlig församlingsfusion i norra Österbotten.

I enkäten ansåg 37 procent att dialogen mellan förtroendevalda och anställda fungerade bara "ibland". Fyra procent av de tillfrågade ansåg att den inte fungerade alls.

Jan-Erik Andelin


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34