Reijo Pekanpalo ser ingen vinst med den ökade byråkratin i kyrkan.

En församling behöver öppenhet för att leva

vanda.

Pensionerade museimästaren Reijo Pekanpalo har varit förtroendevald i församlingen i 50 år. Utan en öppen kyrkoherde och förtroende mellan anställda och församlingsbor fallerar bygget, säger han.

14.10.2022 kl. 14:08

Reijo Pekanpalo har sett sju kyrkoherdar komma och gå under sin tid som förtroendevald i Vanda svenska församling. Han blev invald som 24-åring, idag är han 73.

– Öppenhet är viktigt hos en kyrkoherde. Det ska finnas utrymme för diskussion och frågor. Om det kommer en människa med ömma tår blir hela verksamheten mycket snabbt lidande.

Det samma gäller församlingen i stort.

– Det måste finnas en stor öppenhet mellan anställda och församlingsbor, ett förtroende för varandra i båda riktningarna.

– Och barnverksamheten är viktig, där sår vi fröna. Om vi inte har samarbete med barnfamiljer är det svårt att komma vidare därifrån.

Vad tycker du har förändrats mest under den tid du varit förtroendevald?

– När jag började hade vi inga föredragningslistor. Kyrkoherden tog upp saker och vi diskuterade. Det fanns tid att diskutera. Byråkratin har ökat, och numera är det en stor hög med papper inför varje möte.

Han ser inga tydligt positiva saker med byråkratin.

– Våra församlingar följer i finska församlingars fotspår, som är större och har mer byråkrati. Vi får inte fråga och diskutera så mycket som tidigare.

Reijo Pekanpalo har suttit i alla förtroendeorganen, församlingsråd, kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet.

Vad har gjort att du velat och orkat vara med så länge?

– Jag har varit med och fått åstadkomma olika saker, det har känts bra! När jag var ung tog många äldre ledamöter så väl emot mig att församlingen blev som ett andra hem.

– Som utbildad biolog var jag aktivt med i gruppen som åstadkom miljödiplomet i samfälligheten. Om jag har något att ge så vill jag dela med mig. Jag har varit med närmast för att det känts bra.

Hur tänker du kring alla dystra prognoser om försämrad demokrati på grund av sämjoval, krympande ekonomi och medlemstal?

– Jag tycker alltid det är tråkigt när det blir sämjoval. Om man kan aktivera församlingsborna ska man göra det.

– Det som ger lite hopp är att det mesta är lite som en sinuskurva. När den når botten så stiger den igen. Vi är lite egoistiska just nu, har ingen talkoanda, men när de mjuka värdena ökar så stiger förhoppningsvis kurvan igen. När man tänker på allt mänskligt så går det i vågor.

Tron har alltid funnits med

Reijo Pekanpalos mamma kom från Kortjärvi i Terjärv och hörde till den evangeliska väckelsen.

– Hon var en varmt troende människa, och jag växte in i den miljön. Min lillasyster har jobbat i församlingen också. Tron har följt med mig ända från barnsben.

Pekanpalo jobbade tidigare som museimästare vid Botaniska museet i Helsingfors. Om någon forskar i en viss växtgrupp beställs prover från olika museer.

– Min uppgift var att packa proverna så de skulle tåla resan. Först skulle proverna frysas i minus 30 grader i en vecka, för att alla bakterier skulle dö. Så jag brukar säga att jag bara sysslat med döda växter i mitt liv.

Övergången till pensionär för sju år sedan gick smidigt.

– Jag var dagpappa för mitt treåriga barnbarn i ett år. Det var lätt att lösgöra sig när jag hade en uppgift. Hon var lugn och snäll och tyckte om att diskutera och fundera över världen.

Ulrika Hansson


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34