Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

De vill se kyrkan ta ett aktivare grepp om sina skogar: "Församlingarna är okunniga och aningslösa"

KYRKANS SKOGAR.

Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket.

1.8.2022 kl. 12:53

– Här finns hassel! ropar Paula Lönnemo.

Och så finns här i gläntan 100-årig asp med sin djupveckade bark som kommer först på riktigt gamla träd. Aspen har olikt andra träd basisk bark och förna (trädavfall) och är därför ett hem för många arter som inte trivs på andra träd.

Här är vajande knähögt gräs som undervegetation. Och höga, stadiga stammar där någon större spett, förmodligen en spillkråka, har gjort bohålor.

Paula Lönnemo, som är teolog och präst, och hustrun Eeva-Stiina är glada att få se just sådan skog de har arbetat för sedan de 2018 startade sin folkrörelse Våra skogar.

"Vad har vi gjort mot jorden?" – Paula Lönnemo



"Människosjälen ställs före naturen" – Eeva-Stiina Lönnemo

Här på ett skogsskifte om 45 hektar mellan Lojo golfbana och Sjundeågränsen driver forstmästare Jussi Saarinen tillsammans med andra entusiaster det nya kontinuerliga skogsbruket.

Skogen ser onekligen annorlunda ut. Det är mera lund och park än i det vi vanligen betraktar som "välskött ekonomi­skog", med sina jämngamla granar, tallar och blåbärsris. Men det är inte ens riktig skog, säger de mest alternativa, det är "trädodlingar".

Finländskt skogsbruk bygger på kalhygget. Under 50-60 år gallras skogen på småträd som blir cellulosa, och så fälls alltsammans till slut i ett kalhygge. Hygget plöjs och ny skog planteras. Modellen har varit rentav lagstadgad i det finländska skogsbruket fram till 2014.

"Kalhygget har bara uppfattats som det enda rätta. Det var fattigdom, det var krigsskadestånd, det var så här man skulle sköta skog i Finland."

– Det har bara uppfattats som det enda rätta. Det var fattigdom, det var krigsskadestånd, det var så här man skulle sköta skog i Finland. Fast man kunde ha producerat trä också med andra metoder, säger Jussi Saarinen.

Annukka Valkeapää från föreningen för kontinuerligt skogsbruk Silva är också med KP i Lojoskogen.

Redan i slutet av 2000-talet när hon samlade material för sin doktorsavhandling om människors attityder till skogsbruk visade det sig att 70 procent av finländarna ogillade kalhyggen. Det samma gällde överraskande också över hälften av dem som själva ägde skog.

"Vi hugger ner vår historia", Annukka Valkeapää, föreningen Silva

– Finländarna har ingenting emot att sköta skog ekonomiskt. Men om en vacker skog alldeles intill ens hus plötsligt kalhuggs så förlorar man mycket, inte bara sina bärskogar utan också sin släkthistoria. Allt som hänt, där vi en gång gått med mormor, säger hon.

Jussi Saarinen håller med: förlusten av ett helt skogsbestånd är för många en sorg som finländarna bara fostrats att undertrycka.

Höll på att ringa polisen

Ett vårligt kalhygge väckte Paula och Eeva-Stiina Lönnemo, som sedan flera år tillbaka satsar på att leva enkelt och självhushållande på sin gård i Sankt Bertils i Salo. En dag bullrande skogsmaskinerna alldeles intill där de bor, mitt under fågelhäckningen.

– Jag blev så upprörd att jag höll på att ringa polisen! Sedan ringde jag Miljöministeriet, säger Eeva-Stiina Lönnemo.

Sedan dess har deras folkrörelse ordnat skogsdialoger på flera orter mellan parterna kring skogen; naturvänner, skogsägare, ekologer och andra forskare, folk från skogsindustrin.

I en adress med 1 400 underskrifter vädjade rörelsen 2021 till den evangelisk-lutherska kyrkan att trygga biodiversiteten i sina skogar. Över 800 rödlistade, utrotningshotade arter i Finland lever just i våra skogar, säger Eeva-Stiina Lönnemo.

– Mellan 25 och 28 trädslag hör hemma i en finländsk skog. Ibland skulle jag önska ett slags "Skogens Pride" för att visa på hela mångfalden, skrattar hon.

De som förespråkar ett traditionellt skogsbruk baserat på kalhyggen säger att metoden till och med röjer rum för nya arter, och att gamla arter vandrar tillbaka när skogen om några år börjat växa upp på nytt. Annukka Valkeapää håller inte med.

– Redan den vanliga ekorrens stam har minskat till hälften på 30 år. Den beger sig inte ut på kalhyggen, där duvhöken kan ta den, säger hon.

Avverka oftare, låt plantorna komma själva

Paula och Eeva-Stiina upptäcker sig vara radikalare än Jussi Saarinen som stövlar på i skogen han sköter. Medan Lönnemos anser att mera skog borde fredas helt och hållet, säger Saarinen sig inte vara någon "ideolog".

I kontinuerligt skogsbruk avverkar man timmer och säljer precis som i annan skogsdrift. Man gör det däremot fyra gånger oftare, kring vart 15:e år och väljer ut bara de största träden. Några stora träd lämnas kvar att åldras för att trygga att det finns död ved som är avgörande för skogsnaturens mångfald.

I kontinuerligt skogsbruk bereds marken inte, och man planterar i regel inte heller nya plantor, utan den nya skogen tillåts uppstå på naturlig väg.

Det är inte heller radikalgrön skogsdrift som förbjuder skogsmaskiner. Snarast får maskinen hellre vara stor för att styra glesavverkningen så att träden faller rätt och inte skadar övrig skog. Och i spårfårorna efter harvestern kan nya plantor bäst slå rot.

Kalhygget är bara så djupt rotat i forstskrået och skogsvårdsföreningarna, där församlingarna oftast hämtar planer för sin skog.

– Kyrkan är lite godtrogen och ser inte att att en traditionell skogsvårdsplan bara ger information om de inkomster skogen kan ge. Det är inte en natur­kartläggning. Kyrkan måste lära sig att skilja på de här två, säger Paula Lönnemo.

Kommunerna steget före kyrkan

I det svenska Finland är kommunerna steget före kyrkan i att övergå till den nya metoden. Det har bland andra Hangö och Åbo redan gjort.

Det har också paret Lönnemos hemförsamling i Salo gjort, som första församling i Finland. I det demokratiska beslutsfattandet är det en kompromiss; det är varken totalfredning eller hård ekonomidrift.

"Klimatkrisen väntar inte 70 år på nästa generation skog."

Kyrkans församlingar har närmare 170 000 hektar skog och många finlandssvenska församlingar och samfälligheter äger mycket, särskilt i det svenska Österbotten (KP 25.5).

Kyrkan har satt målet att vara koldioxid­neutral 2030, med sina skogar som kolsänkor. Riktlinjerna för hur det ska gå till är däremot vaga och samtidigt säger många församlingar med få medlemmar sig behöva virkespengarna.

"Kyrkans chans" – Jussi Saarinen, forstmästare

Men intäkterna från kontinuerligt skogsbruk är jämförbara med annat skogsbruk, säger Jussi Saarinen. Ur den samfällda skog på drygt 600 hektar han själv driver i kontinuerligt skogsbruk lovar man en årlig avkastning om fyra procent.

I ett allt torrare och hetare klimat blir gammaldags drift dyr, säger han. Dessutom väntar inte klimatkrisen i 70 år på nästa generation skog, säger han.

– Vi har allt torrare somrar. Är det något vits då att investera 2 000 euro per hektar på att plantera gran och sköta plantorna i 15 år, när risken är att de torkar på rot och dör?

Klimatnyttan av kontinuerligt bruk anser han vara tydlig. Bara ett och ett halvt hektar som aldrig kalhuggs kring sommarstugan kvitterar ett personligt kolavtryck i 30 år. Fredar man helt räcker det med en hektar, säger han.

– Skala upp det i församlingarna, som äger tiotalstusen hektar! Då spelar det ingen roll på vad slags papper har i printern! Imagevinsten skulle vara enorm om kyrkan i det här samtalsklimatet kunde säga att "nu sköter kyrkan sina skogar så här", säger Jussi Saarinen.

Paula Lönnemo anser att kyrkan åtminstone borde ta EU:s och FN:s rekommendationer om att 30 procent av hela planetens natur, både till lands och havs, borde skyddas. Av dem ska då tio procent fredas i strikt mening och inte röras alls av människan.

"Vad innebär ånger, bot och bättring ifråga om allt vi har gjort mot naturen?"

Vad har vi gjort mot jorden?

Paret Lönnemo har vardera sina rötter i kyrkan, Paula som teolog och numera frilansande präst och Eeva-Stiina som frilanskantor och utbildad en gång som ungdomsledare vid Lutherinstitutet. ­

– Kyrkan gör fel i att sätta människan först och låta teologin handla om att i första hand rädda människans själ från helvetet. Då bryr man sig till sist inte om natur och skapelse, säger Eeva-Stiina Lönnemo.

Paula Lönnemo säger att all teologi måste kunna omvärderas mot ny kunskap.

– Vad har vi gjort mot livet på jorden? Mot alla fantastiska, sinnrika ekosystem vi ser som skapade av Gud och som vi fortfarande faktiskt har väldigt lite kunskap om? Vi behöver en nutida teologi om vad det är att vara skapad till Guds avbild. Och vad innebär då ånger, bot och bättring i förhållande till allt det här?

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00
Martina Harms-Aalto valdes in i Kyrkostyrelsens plenum.

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23
Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00
Prästombudet, stiftsdekan Mia Anderssén-Löf i debatten vid kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35
17, 18 och 19 maj uppträder Taylor Swift i Stockholm. Där kommer många att ha armband med rader ur Swifts låtar.

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51
Att laga mat handlar för Birgitta Udd om glädjen att skapa, men också alla tankar som processen väcker hos henne.

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27
Biskop Ivan Laptev - viger han präster i Sankt Petersburg för en utbrytarkyrka i Finland?

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00
Nya kyrkomötet öppnades med gudstjänst i Åbo domkyrka.

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10
Verket ”Rebirth” av Kasper Dalkarl är inspirerat av ”Lemmikäinens moder” av Akseli Gallen-Kallela.

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52
Samuel Erikson installerades på Kristi himmelsfärdsdagen som kyrkoherde i Vörå församling. På bilden utöver honom från vänster till höger Samuels pappa Leif, kontraktsprost Tomi Tornberg, biskop Bo-Göran Åstrand, Vörås förra kyrkoherde Hans Boije och Benjamin Sandell.

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15
Amanda Harald och Jacob Sundström under Jacobs examenskonsert i Jakobstad.

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15
Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman blickar några decennier bakåt i tiden och ger råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55
Markus Meckel blev DDR:s sista utrikesminister

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00