– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

Kritikern: De får bara gran och ännu mera gran

KYRKANS SKOGAR.

Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden.

1.8.2022 kl. 16:11

– Kyrkan måste föra en värdediskussion. Så som vi ska göra i tekniska nämnden i Raseborg, säger Carl-Johan Jansson, 66, skogsbruksingenjör i staden sedan årtionden tillbaka.

Han är helt överens med det gamla skogsbrukets kritiker: församlingarna lämnar sig ofta i händerna på skogsvårdsföreningarna. Är kyrkan inte tydlig med vad man vill får man som en församling i Mellannyland fick det. Där blev det ett kalhygge intill höghus där det bodde 400 människor.

– Inte kan man ju göra på det viset! säger Carl-Johan Jansson. Församlingen måste säga vad man vill ha. Hur mycket vill man prioritera ekonomi, hur mycket estetiska värden, eller biodiversitet?

Carl-Johan Jansson är helt överens om att viss skog ska total­fredas eller att rekreationsmarker ska skötas skonsamt.

– I fjol fredade vi (i Raseborg) 160 hektar och nu har jag igen ett antal hektar som vi har bett om utlåtande om. Men då ska där finns verkliga naturvärden, en skog som ser orörd ut, med murken ved, ofta i fuktig mark. Det ligger i medborgarnas intresse. Men jag motsätter hektarskyddande för hektarernas skull.

Provytorna inte realistiska

I den grundläggande skogsdriften har Carl-Johan Jansson inte hittills sett tillräckliga forskningsresultat som bevis för att kontinuerligt skogsbruk är det rätta. Naturresursinstitutet Lukes provytor där man testar metoden har grundats i färdigt flerskiktade skogar och behandlas med silkesvantar, säger han.

– Den kontinuerliga driftens ekonomi bygger ju på att man inte ska göra någon plantering eller plantskogsvård. Kostnad noll. Vilket är helt från månen! De yngre träden måste få en väl utvecklad krona, annars fungerar metoden inte.

Får skogen förnya sig själv får man gran, gran och åter gran, säger han. Blandskogar blir gran. Genom granens yviga rotverk sprids röta i naturliga bestånd. Ett sådant skogsskifte på sju hektar i Svartå som han nyligen lät avverka gav 2 000 kubikmeter virke, av vilket en fjärdedel var rötskadat, säger han.

Carl-Johan Jansson visar Åbo stads plan för den skog man vill odla kontinuerligt: Om 50 år är alla värdefulla stammar tagna; kvar finns, om metoden följs, bara en evig ungskog.

Domkapitlet bad om argument

I Borgå stift, där församlingarna äger mycket skog, bubblar frågan också under ytan. Borgå domkapitels assessor Lars-Eric Henricson har i våras bjudit in Carl-Johan Jansson för att för ett dussin ekonomiansvariga i församlingar i södra delen av stiftet få argument för diskussionen.

Carl-Johan Jansson vet själv hur det är att vara entusiastisk för nya, miljövänligare metoder i skogen.

– Jag var också själv radikal och rebell som nyutexaminerad från Forstis i Ekenäs 1981, och var övertygad om kalhyggesfritt skogsbruk, säger Carl-Johan Jansson.

Han reste för att höra legendariska forstprofessor Erkki Lähdes (1938– ) läror i frågan. Lähde var på sin tid till och med hårt arbetsplatsmobbad inom den akademiska världen för sina alternativa metoder, men fick sedermera en professur vid universitetet i Joensuu.

– Jag reste till Joensuu för att höra honom och var eld och lågor! Och så kom jag hem igen för att experimentera och prova. Men det kom inga plantor. Det fungerar inte.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34