En skogsbrand lämnar ett öde landskap efter sig, men är ändå en del av skogens levnadscykel, konstaterar Linus Stråhlman.

"Sot och aska dämpar alla ljud"

BORGÅ.

– Efter en brand är skogen kusligt tyst, inget hörs förutom någon gren som knäcks. Linus Stråhlman var med i släckningsarbetet vid skogsbranden i Kalajoki.

2.9.2021 kl. 12:05

Till vardags jobbar Linus Stråhlman som notarie vid domkapitlet i Borgå stift. På sin fritid gör han något helt annat, han är nämligen gruppchef i Tolkis frivilliga brandkår. I slutet av juli fylldes nyhetsflödet av inslag om en skogsbrand i Kalajoki, den största skogsbranden i Finland på femtio år. Räddningsverk och frivilliga brandkårer från hela landet deltog i släckningsarbetet.

– Det hade lugnat sig lite när vi anlände. Min grupp vaktade ett område som var cirka en halv kilometer gånger en kilometer stort. Det var en sektor där det inte brann längre. Men branden far neråt i marken, till en halv meters djup eller mer, där den pyr långsamt. Vi patrullerade och såg till att inga härdar flammade upp.

Räddningspersonalen knuffade också till trädstammar för att se om de stod stadigt eller om rotverket brunnit upp.

– Efter en brand är skogen kusligt tyst. Du ser inga löv och inget hörs, förutom någon gren som knäcks. Sot och aska dämpar alla ljud. Det luktar surt och bränt. Allt går i monotona grå och bruna toner. Och så täcks allt av en tjock svart sörja, som fastnar under skorna och på handskarna. Det är torv som brunnit och blandats med sot och vatten.

Bara några timmar efter branden kan man höra fågelkvitter igen. FOTO: PRIVAT

För människor kan en skogsbrand vara katastrofal ekonomiskt sett, men för skogen är den en del av levnadscykeln.

– Bara några timmar efter branden kan man höra fågelkvitter igen, och myror kommer upp till ytan och börjar jobba på.

Linus Stråhlman tycker att att all logistik fungerade väldigt bra i Kalajoki, allt från inkvartering av räddningsmanskapet till vattentillförsel. Cirka hundra personer jobbade samtidigt på det 227 hektar stora området som brann. Merparten av den skog som brann är församlingens egendom.

– Vi hade savolaxare på ena sidan om oss och folk från Birkaland på andra.

– Tankbilar körde skytteltrafik mellan tankställen och branden. Där vi patrullerade hade en slang på 110 millimeter i dia­meter, som ger släckningsvatten, lagts ut kring hela området. Det är krävande att dra ut en stor och otymplig slang kilometervis i skogen.

Krävs det mod för att delta i räddningsarbete?

– Både ja och nej. Vi har vårt gäng och övar en gång i veckan året runt, har kurser och utbildade chefer. När larmet går är adrenalinkicken så stor att man går in i ett tunneltänk, det flyter på. Efteråt kanske man stannar upp och tänker vad man varit med om. Alla upplever rädsla i något skede.

Har din tro betydelse i räddningsarbetet?

– Jag har gått igenom vad jag tror på, är så att säga på det klara med mitt inre och mitt tankeliv när jag möter svåra saker. Jag har en tillit till något större, också i en speciellt svår situation där människors liv kanske blir förstörda. Bönen kan vara ett bollplank och ett sätt att processa det hela på.

Ulrika Hansson


MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51