Patrik Hagman är teolog och författare.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Patrik Hagman: "Våra strävanden är viktiga – men vårt värde beror inte på hur bra vi lyckas"

Påsk.

– Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har.

31.3.2021 kl. 00:00

Den kristna påsken handlar om hur Jesus korsfästs, dör och sedan uppstår från det döda. Men varför behövde Jesus dö, och vad har det att göra med oss i dag?

– Våra handlingar leder till både goda och onda konsekvenser och det verkar historiskt som om de dåliga konsekvenserna dominerar. Trots att de flesta av oss har goda intentioner samverkar det här till att göra saker orättvisare, våldsammare och svårare och till att vi utnyttjar jordens resurser på ett kortsiktigt sätt, säger Patrik Hagman, teolog och författare.

Enligt kristendomen valde Gud att bli människa för att göra något åt den här situationen. Jesus utsätts för många olika typer av onda handlingar – till exempel av det romerska imperiets maktapparat, av religiöst hyckleri och av mänsklig feghet.

– Allt detta drabbar Jesus med full kraft, men när Jesus uppstår efter döden byts den onda kedjan av konsekvenser ut mot en god kedja. Balansen mellan de onda och de goda konsekvenserna förändras och verkligheten och skapelsen börjar mycket långsamt helas. Konsekvensen av det är att vi människor får ett val – vill vi vara del av de onda händelsekedjorna som håller på att försvagas, eller vill vi vara del av den nya rörelse som Jesus uppståndelse har introducerat, vara med om att upprätta verkligheten?

»När Jesus uppstår efter döden byts den onda kedjan av konsekvenser ut mot en god kedja.«

Men hade människor inte möjlighet att välja också före Jesus kom in i världen?

– Klart att människor kunde göra gott eller ont, men människan var bunden vid ett öde som Jesus frigör oss från. När kristendomen talar om att Jesus befriar oss från döden syftar man inte på döden i biologisk mening utan på att vi befriats från kraften som leder till att världen blir mera våldsam.

I stället är vi människor inbjudna att ta del i processen att vända världen i en bättre riktning.

– Det verkar som om Gud tycker att det bästa sättet att visa sin kärlek till oss är att inkludera oss i det här arbetet. Skulle allt bara ske över våra huvuden och inte inkludera oss skulle våra liv vara rätt meningslösa.

Kan det inte bli något som ytterligare driver på vår prestationshets?

– Det knepiga är att svaret på vår känsla av att vi har för mycket krav på oss inte är att vi inte ska ha några krav på oss alls. Gud erbjuder oss en möjlighet att ingå i något som är större än oss själva där det inte är vi som har huvudansvaret.

»Det här är en annan sak än att försöka rädda världen på egen hand.«

I sin plan för att rädda världen har Gud räknat med att vi inte kommer att lyckas med alla våra försök, men våra försök har ändå en betydelse i den stora planen.

– Det här är en annan sak än att försöka rädda världen på egen hand. Men skillnaden är svår för oss att förstå eftersom vi lever i en tid som är så individualistisk. Vi tänker att det bara är mitt liv som spelar roll.

– Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har.

– Det man som kristen får tro är att mina små insatser spelar in i något större även om jag inte kan se det.


Foton: Pixabay. Collage: Malin Aho.

Men om Jesus tagit på sig mänsklighetens synder och dött för dem, spelar det då någon roll om jag försöker välja det goda? Allt är ju ändå förlåtet?

– Orsaken till att jag ska göra något är att Gud bryr sig om sin skapelse i helhet och förhåller sig till den som om varje liten mygga skulle vara en del av honom själv. Det betyder att även sådant jag inte ser en nytta med är värdefullt, till exempel det som är vackert och trevligt.

Vi kopplar ofta värdet av våra handlingar till hur de kommer att få andra människor att uppfatta oss.

– Vi tänker att om jag går ner i vikt eller blir lite effektivare kommer andra människor att tycka om mig. Se på dig själv med Guds blick i stället! Det här låter som en löjlig kliché för att det är så enkelt, men om man tittar på vad det verkligen betyder kommer vi tillbaka till det här med att Gud har skapat sådant som han vill ha och att vi har ett värde i oss själva.

– Vårt värde är inte knutet till vår prestation, men det är helt klart att vår känsla av att vårt liv har innehåll, riktning och syfte är kopplad till våra ansträngningar.

Att sträva mot något är enligt Hagman det som ger vårt liv verkligt innehåll. Men samtidigt: Att jag ibland misslyckas i mina strävanden gör inte att mitt värde sjunker.

– Det är lätt att säga, men inte alltid så lätt att efterleva. Men man får inte komma med billig nåd och säga: du behöver inte försöka, du är bra som du är. Det är att underskatta människor, för jag tror att vi alla vet att en dag när jag åstadkommit något vettigt känns bättre än en dag när jag bara tittat på Netflix.

– Det är helt klart att min upplevelse av mitt livs kvalitet är kopplad till att jag odlar relationer eller försöker åstadkomma något relevant. Det är inte ett hjärnspöke som talar till mig. Hjärnspöket är däremot det som säger: du lyckades inte med det du försökte, alltså är du värdelös.

Hagman påminner också om att det är viktigt att tanken om de goda gärningarna inte får bli svartvit åt vare sig det ena eller det andra hållet.

– Min grundhållning är att kristendomen och teologin hjälper oss att se allt nyanserat. Det är klart att vi i viss mån behöver praktiker som tar fram det goda i oss och det ingår också i detta att vara människa att vi kan överträffa oss själva och göra det som inte gjorts förut, både som individer och som kultur. Människan har den här potentialen till något fantastiskt och den gör oss till de vi är.

Patrik Hagman

  • Teolog och författare.

  • Gift med Emma Audas.

  • Favoritmat under påsken: Nästan vad som helst som innehåller choklad.

  • Gör på långfredagen: Går i så många gudstjänster som möjligt, lever ett stillsamt liv.

  • Favoritbibelställe relaterat till påsken: ”Varför söker ni den levande här bland de döda?” (Luk 23:5)
Erika Rönngård


Medan han sköter vikariatet som universitetslärare kommer Tomas Ray att jobba med sin doktorsavhandling.

Teologi. Tomas Ray vikarierar Patrik Hagman som universitetslärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 9.6.2021 kl. 16:29
Britt-Marie har stort stöd av sin dotter Anna som bor i Jakobstad med sin familj.

kampen mot cancer. I maj för fyra år sedan förlorade Britt-Marie Fellman sin man och dotter i cancer, och Anna Andersson sin pappa och sin syster. Sara dog några dagar före Janne – och de begravdes samtidigt på försommaren. 9.6.2021 kl. 00:00

RÄTTEGÅNG. Under två dagar har Vasa hovrätt gått igenom samma dokument och hört samma vittnen och experter som Österbottens tingsrätt gjort i penninginsamlingsmålet mot Martyrkyrkans vänner, dess ordförande och en styrelsemedlem. 9.6.2021 kl. 15:32

sommar. Det finns de där vissa ställena och stunderna då du kan känna smaken av sommaren på tungan. Vi bad några människor berätta om ett ställe som kommit att betyda mycket för dem, som blivit en viktig del av deras sommar. Kan du gissa vilka platser de beskriver? 9.6.2021 kl. 11:42
Muhammed Mashhadani gör praktik i Solfs församling inför hösten när han ska börja studera till gårdskarl.

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01
Även om kyrkorna öppnar upp igen ska man fortsättningsvis beakta avståndet.

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18
Fred Wilén är kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling.

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39
I juni öppnar Johanneskyrkan för gudstjänstbesökare, men Johan Westerlund rakar sig först när kyrkan får packas riktigt full.

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05
Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02
Sund-Vårdö och Finström-Geta blir i januari 2022 Norra Ålands församling.

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38
Med utsikten över Monäs sund från stugknuten har Ove Stråka inga problem att tro på skapelsen.

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53
Minna Opara har själv fått hjälp när hon mår dåligt, som erfarenhetsexpert vill hon hjälpa andra.

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42
Stina Lindgård har valts till ny prästassessor.

assessorsval. Stina Lindgård är ny prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 25.5.2021 kl. 17:47

Johan Candelin och den andra styrelsemedlemmen från Martyrkyrkans vänner som stått åtalade för penninginsamlingsbrott frias också av Vasa hovrätt.

RÄTTEGÅNG. Vasa hovrätt gör samma bedömning som Mellersta Österbottens tingsrätt och friar Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin samt den styrelsemedlem som stått åtalade för penninginsamlingsbrott. Den springande punkten i åtalet har handlat om huruvida Martyrkyrkans vänner i sin insamling riktat sig till en på förhand bestämd och avgränsad grupp för vilket det inte krävs insamlingstillstånd eller om man riktat sig till en bredare allmänhet, vilket hade krävt ett insamlingstillstånd. 2.7.2021 kl. 15:21
Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.

ledarskap. Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda. 27.6.2021 kl. 13:42
Döden är en del av livet. Att inte blunda för den är livsviktigt i synnerhet för oss som är gamla, säger Patricia Tudor-
Sandahl.

ÅLDRANDE. Författaren och psykoterapeuten Patricia Tudor-Sandahl har skrivit en ny bok, ”Mer levande med åren”, om modet att åldras och bli sams med det paradoxala och motsägelsefulla som ryms inom oss. 24.6.2021 kl. 00:00
Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00