Att leva på övertid

Kolumn.

Livet är ingen självklarhet – många av oss lever på övertid, skriver Mats Edman, kaplan i Nykarleby församling.

29.10.2020 kl. 17:03

I arbetslivet är övertiden reglerad i de flesta branscher. Ibland går det att kvittera den mot ledighet eller att få ersättning upp till en viss nivå. I livet får vi ett visst antal år som en gåva. Den förväntade livslängden ökar år för år, men är ändå begränsad. Många av oss har emellertid upplevt att vi lever på övertid. Det kan vara fråga om en sjukdom man har gått igenom och blivit frisk ifrån. Eller så hålls den under kontroll. Läget är stabilt med andra ord.

Det kan också handla om en olycka där sekunder eller millimeter betyder skillnaden mellan liv och död. Efter att man gått igenom något sådant är man tacksam över varje dag man får som en gåva. För livet är ingen självklarhet. Det blir vi minsann påminda om gång efter gång.

Vi närmar oss Alla helgons dag och den får oss att inse att övertiden en dag är förbrukad. Vi samlas i kyrkor och kapell för att minnas nära och kära som gått bort under det senaste året. För många är dagen tung och smärtsam, fylld av minnen. Och ändå – mitt i smärtan går man framåt. Sorgen synliggörs och konkretiseras, vilket är bättre än att den förtigs och att kroppen lider. Alla helgons dag erbjuds oss som en livsbejakande dag när vi på nytt får vidkännas de inre känslor som ändå finns.

Vårt samhälle är i desperat behov av goda förebilder. Det här gäller inom idrotten där många matcher minsann har avgjorts på övertid. En bråkdels sekund kan förändra resultatet. Där behövs såväl goda vinnare som förlorare. Men framför allt inom kyrkan behöver vi en dag då vi lyfter fram helgonen. Det handlar då om människor som mitt i sin inre svaghet och bräcklighet har fått genomlysas av Guds kärlek och bli till välsignelse för många. Inom vår kyrka helgonförklaras ingen. Vi tillber inte helgonen, men vi behöver deras föredöme i tro och utgivande kärlek. Oberoende av om vi lever på övertid eller inte!

Sofia Torvalds



slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55