Josefin Silén hade tänkt bo kvar i Sverige ett tag – men möjligheten att stå på scen som Mary Poppins kunde hon inte tacka nej till.

Josefin Silén: Att alltid vara cool och stark – det kan bli så fruktansvärt tråkigt

teater.

När Josefin Silén står på musikalscenen i Mary Poppins gestalt är hon sval, lätt bitsk och värdig. Men i verkliga livet har hon insett att det är fruktansvärt tråkigt att alltid vara cool och stark.

14.10.2020 kl. 18:20

Det finns ingen plats där man blir så trött på muminskämt, säger Josefin Silén om sina studieår i Sverige. Samtidigt var det framför allt åren vid Högskolan för scen och musik i Göteborg som formade henne till den hon är idag.

– Som finlandssvensk är det ändå lite som att komma hem – vi är ju uppvuxna med den rikssvenska kulturen. Så fort jag stiger av planet börjar jag tala rikssvenska, så i Sverige inser folk inte att jag är finlandssvensk. På slutet fick jag en liten Göteborgsaccent, så många trodde jag var från västkusten.

Du har återvänt till Finland, först för en roll som Esmeralda i Tampereen teatteris uppsättning av Ringaren i Notre-Dame, nu som Mary Poppins på Svenska teatern. Hur känns det att vara här?

– Konstigt, för jag trivdes jättebra i Sverige och hade tänkt stanna där ett tag till. Men de erbjudanden jag fick här var inget man tackar nej till. Jag tror att man ibland har en idé om vart man ska i livet, sedan händer något annat – och det visar sig att det var precis det som behövdes.

Du har förberett dig på rollen som Mary Poppins bland annat genom att läsa Travers Mary Poppins-böcker. Hurdan är Mary egentligen?

– Det har varit ett fantasifullt och kreativt arbete att bestämma hurdan hon är. Jag pratade med Markku (regissör Markku Nenonen) om att hon absolut inte får bli alldaglig eller vardaglig. Hon måste ha en värdighet, en integritet. Eftersom Mary kan kännas lite hård var det viktigt för mig att få fram att hon ha goda avsikter och ett gott hjärta.

Är Mary Poppins ensam? Hon kommer in i en kaotisk familj och blir fäst vid den, men i slutändan måste hon lämna den.

– Jag ser henne som den goda häxan eller som en slags skyddsängel. Hon är inte helt mänsklig, men hon har en mänsklig sida. Tid och rum existerar på ett annat sätt för henne än för oss. Hon är den konstanta, medan allt annat förändras. Det kan kännas ensamt.

Har du själv haft en kärleksfull men sträng mormor/farmor som du kunnat spegla rollen i?

– Både min egen mamma och min moster, faktiskt! De är Helsingforsdamer, men under ytan fyllda av liv och fantasi.

Har du personlighetsdrag som påminner om Mary Poppins?

– Kanske den bitska humorn! Mitt sätt att trösta människor är att jag försöker hitta lösningar, för det är så jag tröstar mig själv. Det kan uppfattas som hårt ibland. Jag har blivit bättre på att inse att ibland är det inte en lösning man behöver, utan att få sitta med saker tillsammans.

Är du en person som brukar se glaset som halvfullt eller halvtomt?

– Jag har insett att jag egentligen är optimist. Jag är lite av en perfektionist och kontrollfreak, den som tänker: bara jag jobbar tillräckligt hårt löser det sig. Men så kom coronaepidemin – ingen kan jobba sig igenom den! Jag har hittat en acceptans för att saker är som de är.

Är du en känslig person?

– Ja, det är jag. Jag har varit en människa som bitit ihop fruktansvärt hårt under mitt liv, men under min utbildning hade vi en klass och en lärare som på ett genialiskt sätt kunde lirka ut saker ut mig. Ju mer du har tillgång till dina känslor, desto rikare kan du vara på scen. Att alltid vara cool och stark – det kan bli så fruktansvärt tråkigt.

– Det var underbart att hitta känsligheten som en styrka i mig själv, både som skådespelare och som människa. Jag gråter minst en gång i månaden och det känns som en total utrensning. Vi bär alla på mikroaggressioner och mikrosorger som vi inte kan agera på – då skulle det ju bli kaos. Men de sorgerna och aggressionerna försvinner inte, och det är viktigt att hitta något sätt att få ut dem.

Josefin Silén

  • Uppvuxen på Sommaröarna, Esbo. Bor idag i Tölö i Helsingfors med sin pojkvän, som också är med i Mary Poppins-ensemblen.
  • Familj: Pojkvän, mamma, pappa, syster, bror och brorsdotter.
  • Tycker om att yoga och vara ute i naturen.
  • Drömmer om att få stå på en musikalscen i London. Drömmer också om lycka och förnöjsamhet.
Text och foto: Sofia Torvalds



fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03