Historisk orgel tar ton efter sextio år

orgel.

Efter en tystnad på snart sextio år tar orgeln som Gustav Normann tillverkade för sockenkyrkan i Karleby 1879 ton igen. Den står nu rekonstruerad och återinvigd i all sin glans i Marie begravingskapell i staden.

16.5.2017 kl. 10:50

Året var 1958 då sockenkyrkan i Karleby fick en ny orgel, en danskbyggd Frobenius & Co med 37 stämmor. Den gamla orgeln, kyrkans första, en estnisk Normann från 1878 blev då överflödig.

Kantorn Hemming Carlson förstod den gamla orgelns värde. I stället för att sälja den såg han till att den blev inpackad och lagrad. Nu har lådorna packats upp och orgelns toner ljuder igen.

– Det var ingen självklarhet att ta den gamla orgeln i bruk. Vi kantorer fick kämpa lite till en början för att få projektet finansierat. De förtroendevalda var inte emot det, men de förstod inte värdet av orgeln, säger kantor Kristina Klingenberg.

Rekonstruktionen tilltalade slutligen alla. Samfälligheten kom billigt undan, projektet kostade 200 000 euro, och kantorerna är glada över ett välklingande instrument. En ny orgel hade sannolikt blivit både dyrare och haft sämre ljud.

– När vi började planera rekonstruktionen lyssnade vi på många Normann-orglar både i Finland och i Estland, säger Christian Ahlskog som övervakat projektet. I Kose i Estland fann vi en klang som vi ville ha i Karleby. Och när jag spelade för första gången på orgeln här i Karleby efter att den blivit stämd konstaterade jag att vi fick den klangen. Vissa av Normannorglarna har en lite för mustig klang med aningen för mycket grundton. I Kose växte klangen fint mot diskanten. Precis som här.

Kantorerna berömmer Olev Kents och Martti Porthan som gjort arbetet tillsammans. Kents gjorde rekonstruktionen och Porthan intoneringen.

– Det krävs en stor nogrannhet och rätt inställning att ta sig an historiska orglar. Man måste vara ödmjuk och inte ställa sig över den ursprungliga byggaren. Slutresultatet blev bättre än vad vi vågade hoppas på. Orgeln har en genuin och äkta klang som inte är påklistrad. Orgeln passar förvånansvärt bra i kapellet fast det är ett mindre utrymme än sockenkyrkan, säger Ahlskog.

Läs mera i nummer 20/2017 av Kyrkpressen.

Olev Kents (uppe på orgeln) och Martti Porthan har samarbetat med rekonstruktionen av Normannorgeln.
Johan Sandberg



NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27