Kyrkvaktmästarna räknar gudstjänstbesökarna och för in antalet i datorn.

Kyrkostyrelsen vill veta vad du gör

statistik.

Från årsskiftet ska församlingarna rapportera sina aktiviteter veckovis till kyrkostyrelsen. Nytt är att också de frivilligas insatser ska bokföras.

15.2.2017 kl. 01:00

Uppgifterna om antalet deltagare under gudstjänster och andra verksamheter som församlingen ordnar har hittills rapporterats till kyrkostyrelsen en gång i året. Vanligtvis har det fallit på kyrkoherden att göra sammanställningen vid årsskiftet.

– I och med att församlingarna rapporterar kontinuerligt blir statistiken mer tillförlitlig. Man gör rapporten medan tillställningen i församlingen är i färskt minne, säger statistikexpert Tuomo Halmeenmäki vid kyrkostyrelsen.

Det handlar i första hand om gudstjänster, läger, utfärder och andra församlingsevenemang. Men också dop, begravningar och vigslar räknas. Liksom också varje kontakt en församlingsanställd har.

– Det betyder att jag ska räkna varje gång jag samtalar med en människa på stan och samtalet berör personens liv, säger Lars-Johan Sandvik, kyrkoherde i Nykarleby.

Statistiken frågar också efter temat för samtalet. Handlade det om själavård, depression eller något annat? Men vem man samtalat med frågar statistiken inte efter.

En annan nyhet i reformen är att kyrkostyrelsen också samlar in statistik över den verksamhet och de grupper lekmän leder.

– I princip ska också samtal och kontakter som de frivilliga medarbetarna har bokföras, säger Halmeenmäki.

De frivilliga kommer ändå inte åt att fylla i uppgifterna i dataprogrammet. De ska i stället meddela uppgifterna till en kontaktperson bland de anställda.

– Vi har inte utsett någon kontakperson, säger Sandvik. Vi har så pass bra koll på våra grupper att vi anser att det inte behövs.

Varför är det viktigt att de frivilliga syns i statistiken?

– De frivilliga gör en stor arbetsinsats i kyrkan och vi vill göra den synligare, säger Halmeenmäki.

Finns det någon risk att man utnyttjar informationen att minska antalet anställda?

– Det har jag svårt att tro. Tvärtom visar många frivilligarbetare på att de anställda lyckats bra i sitt arbete.

Även om reformen ifrågasatts i församlingarna har uppgifterna flödat in till kyrkostyrelsen under januari.

Ur statistiken kan Halmeenmäki utläsa att det i januari ordnades 2 800 gudstjänster runt om i Finland och att de samlade 145 000 besökare. Det gjordes 45 000 församlingskontakter. Av dessa stod diakoniarbetarna för 23 000 och prästerna för 15 000. Statistiken visar att församlingarnas frivilligarbetare var involverade i 1 700 kontakter.

– Statistiken för januari är inte komplett. Den uppdateras varterfter uppgifter kommer in. Uppgifterna från tio församlingar som ännu inte uppdaterat sina bokningsprogram saknas, säger Halmeenmäki.

Systemet bygger på att de församlingsanställda för in uppgifterna som efterfrågas i bokningsprogrammet. Det kan man göra genast tillställningen är slut.

– Kyrkvaktmästaren kan gå in i programmet och mata in antalet besökare från sin telefon genast efter gudstjänstens slut, säger Sandvik.

Varför är då statistiken så viktig?

– Det är på kyrkans ansvar att som en offentlig aktör förmedla information om sin verksamhet till församlingarna, samhället och sina samarbetspartner, säger Tuomo Halmeenmäki. Genom den här reformen vill vi förbättra vår betjäning av församlingarna och andra som använder statistiken.

Det gäller alltså för kyrkostyrelsen att motivera församlingarna att föra statistik.

– Det ligger i församlingarnas eget intresse att göra ett gott arbete. De har själva nytta av statistiken och dessutom blir deras arbete synligt, säger Halmeenmäki.

– Det är för tidigt att bedöma värdet av reformen, säger Sandvik. På prosteriets kyrkoherdekonferens blev det sagt att det viktigaste är det som sker i församlingen, inte hur det bokförs.

Statistiken publiceras under året på webbadressen www.kirkontilastot.fi

Läs mera i Kyrkpressen 7/2017

Johan Sandberg
Foto Johan Sandberg



Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28