Stiftets sannolikt äldsta manskör fyller 80 år. Det firar de med en konsert i Pedersöre kyrka.

Kören som förbättrar världen – en kaffekopp, sång och gudstjänst i taget

FÖRSAMLINGSLIV.

Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman.

2.6.2025 kl. 16:37

Pedersöre församlings manskör

  • Fyller 80 år i år. Det firar de med en konsert i Pedersöre kyrka onsdagen den 4 juni
    klockan 19.
  • Tros vara den äldsta manskören i stiftet. Kören började öva 1945 och i den första årsberättelse står det så här:
  • ”Strax efter vinterkriget samlades ett tjugotal av sången intresserade personer för att i Pedersöre församling bilda en manlig sångkör [...] Sångkören begynte med sin verksamhet, men hann inte riktigt bli varm i kläderna förrän det andra kriget kom och omkullkastade alla planer för tillfället. När det andra kriget var slut och frontmännen återvände till sina hem, upptogs frågan på nytt med sångkören.”


Manskören i Pedersöre församling övar klockan 14 på torsdagar, men redan innan 13.30 har de första sångarna droppat in till Kyrkostrands församlingshem. De sitter och småpratar i en för församlingshem typisk tygklädd, men ändå praktisk, möbelgrupp.

– Vi förbättrar världen, säger Per-Erik­ Finne från Forsby.

Allt fler ansluter och ett sorl uppstår. Körens omkring trettio medlemmar är bra på att delta i övningarna, de dyker plikttroget upp så länge hälsan håller.

Sedan 2018 leds kören av Henrik Östman. Han säger att det är musiken som kören samlas kring, men kaffet mitt i övningen skojar man inte heller bort. Det är viktigt.

Kantorn daltar inte med herrarna. Han säger själv att han är tydlig. Hans jobb är att hålla nivån tillräckligt hög. Repertoaren får inte kännas omöjlig, men utan utmaningar tappar man motivationen. Det ger resultat, kören är känd för att hålla hög nivå.

Samtidigt är det ett belönande arbete att leda den här typen av kör.

– Man märker hur viktigt det här är för dem. Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men att sjunga går bra, säger Henrik Östman.


Kantor Henrik Östman daltar inte med kören. De får raka besked – men då har de rykte om sig att sjunga bra också.


I kören finns en spridning i samfundstillhörighet. Någon kommer från frikyrkligt håll, någon annan från väckelserörelserna och vissa är kanske inte så värst aktiva i kyrkliga sammanhang.

– Men man kommer ju inte hit om man inte vill sjunga den typ av sånger som vi sjunger. Och de vill ju sjunga i högmässan! De är bra på att leda församlingen med sina stadiga röster, säger Henrik Östman.

Gänget träffas över 60 gånger på ett år. Det är övning en gång i veckan, och omkring 20 gånger om året uppträder de i olika sammanhang. Oftast i kyrkan. Ibland också på varandras begravningar.

Sedan 2018 har nästan halva kören avlidit, och nya kommit till. En vecka är alla på körövning, följande vecka saknas någon ur ledet.

Blir det väldigt sorgligt och dystert, att avskeden kommer regelbundet?

– Egentligen inte. De här lever i nuet och säger: ”Vad är alternativet då?” De är väldigt visa och för mig är det väldigt lärorikt, säger Henrik Östman.



Då kommer näsdukarna fram

De grånade herrarna intar sina platser i stora salen. För några år sedan var medelålder i kören 83 år, men sen dess har fler yngre anslutit. Nu är den kanske nere på 80, möjligen ännu lägre.

De värmer upp med Blinka lilla och vevar armarna i luften, och så börjar
övningen. Strax innan pausen river de av Kärlekens tid med text av Ylva Eggehorn och musik av Benny Andersson. Omkring 30 mogna stämmor, alla med sin egen klang sjunger:

Rör vid mig nu

Fyll mitt liv ända till brädden

Jag som var ett barn då

Söker min sång

– Och efter det här hör ni hur det börjar prassla i bänkarna då de söker efter näsdukar, säger Henrik Östman till kören, och kören skrattar.



Smörgås och världsförbättring

Så blir det paus. Laxsmörgåsarna är väl tilltagna, kaffet är varmt och herrarna verkar glada.

Carl Johan Sundgren, Helge Grägg, Gösta Willman, Stefan Näse och Henry Nygård slår sig ner vid ett bord och bjuder in till samtal. Gösta Willman hör till körens nyare tillskott medan Carl Johan Sundgren har sjungit med i 49 år.

– Som ett paraply över den här verksamheten är ju att sjunga till Herrens ära, säger Carl Johan Sundgren.

Helge Grägg, körmedlem sedan 40 år tillbaka, nickar instämmande och inflikar:

– Och som med allt annat är det ju lite social samvaro också. Vi lär känna varandra och får prata tillsammans. Men det vill ju bli en lite för kort stund.

Vad pratar då manskören om då de träffas? Jo, vädret avhandlas, de avger rapporter åt varandra om vad som händer ute i byarna.

– Så är det ju så då gubbar träffas att världen behöver förbättras hela tiden, säger Carl Johan Sundgren.

Per-Erik Finne och Carl Johan Sundgren tar i från tårna.


Gösta Willman berättar att övningarna ger lite välkommen styrsel åt veckorna efter att han lämnat arbetslivet.

– Då man haft ett inrutat liv och det inte är så inrutat längre behöver man hitta något meningsfullt och regelbundet som man kan vara med i.

Stefan Näse, körens ordförande, betonar gemenskapen.

– Det är roligt att vara med och träffa andra pojkar, som vi brukar säga. Då man inte är bunden av arbetet ger det en viss stadga åt fritiden, och sen är det ju meningsfullt. Vi sjunger sånger som betyder något.

En fråga om hur kören förändrats under decennierna går till Carl Johan som har längst perspektiv.

– Jag skulle inte säga att den förändrats, men den har kanske anpassats till att vi alla blivit lite äldre. Varje dirigent har också haft något att ge kören, säger Carl Johan.

Nils-Oskar Frantz leder en av sångerna. Han har tidigare fungerat som körledare. Det har också Hans Häggblom som ofta arrangerar musik för kören.


Lovorden över både tidigare dirigenter och den nuvarande haglar kring kaffe­bordet.

– Det är bra att Henrik ställer lite krav, för annars blir det lätt ointressant. Men det betyder inte att vi alltid lyder. Det är inte lätt att få de här gubbarna att följa regler, säger Henry Nygård.

Samtidigt är den samlade vis­domen stor i en kör där medelåldern ligger kring 80 år. En del av karlarna har haft jobb där de konkret haft inflytande i lokalsamhället. Andra har ägnat arbetslivet åt praktiskt arbete – deras kunskap sitter både i huvudet och i händerna. I kören samlas de alla för att sjunga om Gud och om himlen, om det som är svårt och sånt som är vackert.

Då kaffet är urdrucket skrapar stolarna mot golvet. Snart ljuder en keltisk välsignelse i församlingshemmet, som en slags sändning för de som råkar passera på väg ut i den tidiga vårkvällen.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19