Ann-Lis Biström, diakonissa i Sibbo, vill undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande. –  De behöver i stället hjälp att hitta de krafter de kan använda för att göra något åt sin egen situation.

Diakonissan Ann-Lis Biström: "Den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk"

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

Ann-Lis Biström är eld och lågor. Hon är diakonissa och har precis lyssnat på en av föreläsningarna under Forum för diakoni i Helsingfors.

– Jag har gåshud över hela armarna. Äntligen, efter trettio år, har jag fått ord för det här som jag jobbat med, säger Biström som är diakonissa och för tillfället jobbar i Sibbo svenska församling.

Diakoniarbetarna som samlats i Helsingfors har fått lära sig mer om empowering, ett av trendorden inom den sociala samhällsvetenskapen under de senaste tjugo åren. Biström tycker att föreläsningen gett henne ord på något hon försökt jobba med hela sitt yrkesverksamma liv.

– Jag har alltid försökt visa för de människor jag arbetat med inom diakonin att de är så mycket mer än de tror, säger Biström.

Vad är det då som empowerment handlar om?

– Empowerment kan beskrivas som en process genom vilken människan får kontroll över sina egna livsvillkor, säger Henrica Lindholm, lektor i det sociala området vid yrkeshögskolan Novia i Åbo.

image

Henrica Lindholm har börjat använda ordet "egenmakt" som översättning från engelskans "empowerment". (Foto: Christa Mickelsson)

Någon riktigt bra översättning av det engelska ordet empowerment säger Lindholm att det inte finns.

– Terminologicentrum i Sverige, som jobbar med att utarbeta begrepp på svenska, har valt att översätta det med egenmakt. Jag har inte varit helt förtjust i det ordet eftersom det inte riktigt motsvarar det engelska, men har börjat acceptera det.

Vi ska hjälpa subjekt

Lindholm föreläser för diakoniarbetarna om hur man kan se på empowerment eller egenmakt ur ett kristet perspektiv.

– Jesus är vår förebild. Han är den som ger livskraften, makten att vara oss själva. Han är ett subjekt som önskar att vi själva är subjekt. Han hjälper oss inte som objekt, och han hjälper oss inte om vi inte vill bli hjälpta.

Lindholm betonar att det här förhållningssättet gentemot den utsatta är något som diakoniarbetarna redan är vana med, att det här med egenmakt egentligen inte är något nytt för dem.

Vad tillför då begreppet empowerment eller egenmakt, om det är så att diakoniarbetarna redan behärskar det här?

– Vi har jobbat med det här inom diakonin, men vi har inte haft ord för det. Orden är viktiga. Empowerment eller egenmakt är ett innebegrepp just nu och EU finansierar projekt inom det sociala området utgående från empowerment som en process för att lösa problem i samhället och hjälpa människor att hitta inflytande och egenmakt.

Ann-Lis Biström betonar också hur viktigt det är med jämlikhet i arbetet som diakonissa. Hon vill till varje pris undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande i diakoniarbetet.

– Empowerment betonar jämlikhet mellan vårdare och klient. Jag tycker att det är bra med nya ord, ord som öppnar våra ögon.

Lång kamp

Biström säger att de trettio åren på diakonifältet många gånger varit en kamp.

– Jag har försökt förändra diakonin. Kolleger i de olika församlingar jag jobbat i har inte alltid förstått sig på mig.

image

– Min erfarenhet är att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, säger diakonissan Ann-Lis Biström. (Foto: Christa Mickelsson)

Hon säger att hennes syn på diakoniarbetet handlar om grundinställningen att alla ska förstå att de är Guds barn, att de är värdefulla.

– Det de behöver finns inte utanför dem, utan inom dem. Tycker man synd om människor sänker man dem ännu mer. Då förlorar de de krafter de kunde ha använt till att själva göra något åt sin situation.

Ann-Lis Biström ser helst också att en rätt hård linje tillämpas när det gäller ekonomiska bidrag inom diakoniarbetet.

– Jag brukar säga att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, vi har så mycket mer att ge i den kristna gemenskapen. Min erfarenhet är att pengar inte alltid hjälper. För vissa har det behövts, men inte för alla.

Christa Mickelsson



PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52