Helsingforsförsamlingarna måste spara, men vill inte skära ner på kyrkans synlighet i människors vardag. Foto: Emelie Melin

Församlingarna i Helsingfors måste spara 15 miljoner på tre år

helsingfors kyrkliga samfllighet.

Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras.

10.7.2015 kl. 11:07

Sänkt kyrkoskatt, lägre löner samt utskrivningar ur kyrkan är faktorer som bidrar till att Helsingforsförsamlingarna nu ska spara 15 miljoner på tre år.

– Det ekonomiska läget gör att också aktiemarknaden är osäker och till råga på allt försvinner samfundsskatten, säger Jussi Muhonen.

På grund av att samfundsskatten ersätts av statsbidrag minskar Helsingforsförsamlingarnas intäkter.

Muhonen arbetar som förvaltningsdirektör vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. Inom samfälligheten har man konstaterat att det krävs strukturella förändringar för att klara av de kommande utmaningarna.

– Det är inte bara ekonomin det gäller utan vi vill också se över församlingarnas verksamhetskultur. Nu har vi ett gyllene tillfälle att fundera på vad vi ska göra och vad vi inte ska göra.

Inga permitteringar

Jussi Muhonen är tydlig med att det inte kommer att ske några uppsägningar. Omstruktureringarna kommer i stället att ske på naturlig väg.

– Vi vill inte säga upp någon. Snarare utgår vi från att 200 personer inom tre år kommer att gå i pension. Det gör att vi i den ändan kan fundera på om det går att effektivera och omorganisera olika tjänster.

Nytt tänkande

Målet med omstruktureringarna är, förutom en bättre ekonomi, också att den enskilda församlingsmedlemmen ska få vara del av en församling som på ett bättre sätt möter helsingforsarnas behov.

För att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras har samfälligheten skapat åtta arbetsgrupper.

Juha Rintamäki, kyrkoherde i Lauttasaaren seurakunta, leder gruppen som ser över församlingarnas verksamhetskultur.

– Det är inte frågan om någon långsam kommitté utan en flexibel grupp som ska komma med idéer redan i början av september.

Rintamäki är förväntansfull inför framtiden. Trots att det är den allt sämre ekonomin som fått igång processen menar han att det inte nödvändigtvis alls behöver vara en dålig sak. Att det i stället kan bli en språngbräda till en helt ny verksamhetskultur.

– Jag tror att hela den lutherska kyrkan i Finland behöver ett exempel på hur omstruktureringar inte behöver betyda nedskärningar utan tydligt beslutsfattande och visioner, säger han.

Huvudstadens ansvar

Rintamäki anser att Helsingfors som huvudstad och metropol har ett ansvar att visa vägen för resten av församlingarna i landet.

– Vi möter hela tiden människor som är nöjda med kyrkans verksamhet och ändå säger många i olika undersökningar att de inte vet hurdan relation de har till sin församling. Vi måste få tillbaka människors förtroende.

En ny verksamhetskulturen innebär bland annat att flytta fokus från gudstjänstgemenskapen till en mera diakonal gemenskap.

– Det är viktigt att kyrkan syns mera i människors vardag och faktiskt får ett fotfäste bland stadsborna, säger Rintamäki.

Omstruktureringarna kommer att se lika ut både i de svensk- och i de finskspråkiga församlingarna i Helsingfors.

Johan Myrskog



mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Coronapandemin. Tillsvidare ska man undvika körsång, rekommenderar biskoparna. 2.6.2020 kl. 14:23

Pörkenäs. Jakobstads svenska församling har omprövat beslutet att inte ordna konfirmandläger i sommar. Församlingen ordnar två dagläger på Pörkenäs. 1.6.2020 kl. 16:32

Åbo akademi. Björn Vikström har blivit utnämnd till professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi för de närmaste fyra åren (1.8.2020-31.7.2024). 1.6.2020 kl. 14:20

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34