Josefin Öst har skrivit dagbok sedan hon var sju år gammal. Skrivandet har alltid varit en stor och naturlig del av hennes liv.

Hon skriver hellre än pratar

För vinnaren i Arvid Mörne-tävlingen Josefin Öst är poesin ett sätt att komma från språkets konventioner.
– Aldrig är man så fri som när man skriver dikter, säger 27-åringen.

6.6.2014 kl. 07:00

När jag träffar Josefin Öst har hon precis avslutat en arbetsdag som guide på Åbo slott, ett av de jobb hon haft sedan hon blev färdig med sina studier i religionsvetenskap i december.

Segern i Arvid Mörne-tävlingen i vår kom som en glad överraskning. Hon har alltid älskat att skriva.

– Under de mest intensiva studieåren blev poesin en motvikt till det vetenskapliga skrivandet. Men å andra sidan kommer jag också på mig själv med att beundra språkets skönhet då jag läser akademisk text. Jag trivs helt enkelt med språket i dess skrivna form.

Största delen av hennes fritid går åt till skrivande. Förutom dagbok och poesi skriver hon också noveller och berättelser.

– Jag tycker bättre om att skriva än att prata. Jag sätter allt till pappers.

Sedan hon var sju har hon skrivit dagbok varje dag, från två till tolv sidor.

– Dagboksskrivandet har varit otroligt terapeutiskt och värdefullt för mig. Det är ett sätt att koppla av: man kan bara skriva ner en tanke i taget. Ofta skriver jag också ner saker jag inte ens visste att jag gick och tänkte på.

Dikterna hon deltog med i årets Arvid Mörne-tävling har hon skrivit under en period på ungefär tre år. I juryns motivering till första priset står att Öst ”väver samman trasighet och försoning hos ett diktjag som lyssnar och vill höras genom överraskande och färgsprakande bilder i språkligt säkra och gripande dikter”.

– Jag upplever att jag har hittat min form. Jag skriver avskalat och är inte rädd att leka med språket och ge nya betydelser åt ord. I nästan alla av dikterna finns något slags relation. Ofta ett du och ett vi.

Dikterna skriver hon alltid för hand och renskriver på dator.

– Det är skönt att komma från skärmen och allt som distraherar när man är uppkopplad till internet. Det är också väldigt intressant att renskriva dikterna på datorn. De börjar se helt annorlunda ut – då kan man också börja experimentera med mellanrum.

– För mig är dikten som form befriande på egentligen alla sätt som finns. Man är väl aldrig så fri som när man skriver poesi.

Segern i poesitävlingen innebar ett nytt steg för Öst.

– Jag har aldrig tidigare ens visat det jag skrivit för någon, men om ens någon vill läsa det jag skriver är det ju fantastiskt. Jag har alltid skrivit för mig själv. Men visst, att skriva mera för andra vore härligt.

Icke-tron också tro

Att börja studera religionsvetenskap var ett lätt val för Josefin Öst.

– Religion hör till de saker som påverkar folks tänkande allra mest men som man talar om allra minst.

Trots att hon själv är kristen var studier i teologi egentligen aldrig ett alternativ.

– Religionsvetenskap är ett mycket tvärvetenskapligt ämne med mycket historia, psykologi och sociologi. Jag valde det eftersom jag ville studera religion som fenomen, inte enbart kristendom.

Under studieåren har hon fört många intensiva diskussioner med ateister.

– Vi kan förstå varandra till en viss punkt. Men det är som att det fanns en färg som heter ’ö’ som bara hälften av människorna ser men aldrig kan förmedla. Den dimension som för den troende är konkret och verklig tycks en person som inte tror aldrig kunna förstå.

Religionsvetenskapen behandlar allt oftare ateismen som en tro som kan studeras med samma medel som man studerar andra religioner.

– Det finns ateister som behandlar sin icke-tro som en tro. De är lika passionerat brinnande som troende och vill träffa likasinnade. Men de tar ofta illa upp om man jämför dem med troende.

Sin pro gradu-avhandling skrev Josefin Öst om religion och postmodernism. Hon gjorde kvalitativa intervjuer med liberala kväkare i Finland och Sverige.

– De liberala kväkarna har en tydlig kristen bakgrund men deras religiositet bär numera helt andra drag. De kan lika gärna identifiera sig som buddhister som kristna. Kärnan i deras andaktsliv är tystnad.

– Huvudpoängen i min avhandling är att privatreligiositet inte behöver utesluta gruppgemenskap, vilket man ofta tenderar att anta. Det är gemenskapen som är det viktiga för de liberala kväkarna, trots att den personliga tron kan variera.

De tydligaste postmoderna dragen i det kristna Finland i dag tycker Öst är konsumentbeteendet.

– Man kommer till kyrkan för att få. Sen går man hem och tänker för sig själv att man antingen inte fick något ut av det eller att det gav en något.

Christa Mickelsson



NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27