Tor Löjtlin tar också hand om gravgården i Ingå så ofta han kan. FOTO: Johan Myrskog

Jobbar bakom kulisserna

Tor Löjtlin brinner för Ingå kyrka och att arbeta med praktiska saker. Han jobbar inte längre som vaktmästare men det hindrar honom inte från att hoppa in då och då. Ingen känner till Ingå kyrka lika bra som han.
14.6.2013 kl. 09:47
– Välkommen till Ingå!

Tor Löjtlin står på Ingå kyrkogård och njuter av det varma vädret. Han är pensionerad vaktmästare men hoppar fortfarande in som vikarie under semestertiderna på somrarna.

– Jag jobbade här i så många år. Jag känner kyrkan utan och innan, säger Löjtlin.

De dödas dans
Tor Löjtlin bor fortfarande kvar i vaktmästarens tjänstebostad bredvid kyrkan eftersom den nuvarande vaktmästaren har ett eget hus. Några gånger i veckan gör han guidade rundturer i Ingå kyrka för intresserade.
Kunskapen som krävs för det jobbet är någonting Löjtlin lärt sig genom rent och skärt intresse.

– Då jag jobbade här hände det att folk ställde frågor. Jag började ta reda på mera och forska om kyrkan och lär mig ständigt nya saker, säger han.

Hur gammal kyrkan är kan Tor Löjtlin inte säga.

– En del historiker menar att kyrkan är från 1200-talet och andra att den är från 1400-talet. Vi brukar kompromissa och säga att den är från 1300-talet så blir alla nöjda, säger han.
Hösten och våren är de årstider då Tor Löjtlin gör flest guidade rundturer. Mest är det finlandssvenska grupper som kommer på besök.

– Det är skönt för jag är mest bekväm med att guida på svenska, säger han.

På ena väggen i kyrkan finns en röd målning som föreställer människor ur alla stånd i sällskap med några ljusröda figurer.

Målningen kallas för Dödsdansen och symboliserar att döden tar alla oavsett om man är kung, präst, adelsman eller bonde. Målningen skulle påminna människorna om digerdöden och hänvisa till Kristi frälsning.

– Det finns flera hundra sådana målningar runtom i Europa men den här målningen är den enda av sitt slag i Finland och vi är mycket stolta över den, säger Löjtlin.

Under reformationen kalkades alla målningar över.

– Det är tur att målningen gick att skrapa fram igen. Lätt kunde den ha försvunnit om någon skrapat lite för mycket, säger Löjtlin.

Vill leva rätt
Tor Löjtlin kommer från Pargas och har jobbat i Ekenäs, Helsingfors och Karleby före han kom till Ingå.

– Jag har prövat på mycket men alltid kommit fram till att jag vill arbeta med någonting praktiskt, där jag får använda mina händer och inte behöver fundera så mycket på vad klockan är och vilka papper som ska vara färdiga, säger han.

En tro har han alltid haft, men den har varit ganska anonym.

– Jag kommer från ett hem med föräldrar som varit bra på alla vis. Fast vi inte till exempel läste Bibeln hemma så växte jag upp med ett intresse för den kristna tron.

– Det var egentligen i samband med vaktmästarjobbet här i Ingå kyrka som jag blev intresserad på allvar, säger Löjtlin.

– Religion är ofta en orsak till krig och elände men jag insåg att kristendomen representerar ett mycket bra sätt att leva.

Som exempel tar Löjtlin den gyllene regeln.

– Den gyllene regeln har jag försökt tillämpa hela mitt liv och till min förtjusning insåg jag att den faktiskt finns i Bibeln också, säger han.

Tor Löjtlin värdesätter ärlighet och tvekar inte att hjälpa människor om de behöver hjälp.
Nu i sommar klipper han till exempel gräset för några bekanta.

– Ibland är jag  lite naivt blåögd men jag vill tro gott om folk, säger han.

Ingen höjdskräck

Tor Löjtlin var med och byggde stegar och platåer på insidan av taket då kyrkan skulle installera brandalarm.

Han vet inte vad höjdskräck är och har inte den minsta svårighet att klättra upp på den sju meter höga aluminiumstegen som leder till en smal glugg som utgör ingången till Ingå kyrkas tak.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Myrskog



Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00