Den svåra flytten hem

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Mao Lindholm

- Jag bodde i Finland och jag måste komma tillbaka hit för att ta reda på vem jag är, säger Dora Shivute.

– När jag som barn bodde i Helsingfors var Afrika förknippat med äventyr, säger Dora Shivute. Jag ville se lejon och framför allt längtade jag efter att få träffa min farfar och höra hans historier.

Shivutes föräldrar kom till Finland för att studera, pappa Setson läste teologi och mamma Justiina blev barnmorska. De var Finska Missionssällskapets stipendiater från senare delen av 1970-talet till 1982. Då de återvände till Namibia hade de tre barn, mellanbarnet Dora var sex år.

Barn och kappsäckar

En kväll med snöyra i vår huvudstad återser vi varandra efter trettio år. Vi sitter vid ett litet runt kafébord, skrattar, funderar och delar minnen.

– Jag tror att många andra barn haft det som vi. Ingen frågade oss om vi ville komma med. När föräldrarna vill flytta tar de barnen med sig och barnen rotar sig med hull och hår. För dem är det nya som de möter livet. Senare kan föräldrarna återvända hem med glädje medan barnen blir vilsna. Det är viktigt att veta skillnaden mellan kappsäckar och barn. Barn har känslor.

Det var inte så lätt att komma tillbaka till Namibia. Visst kunde hon språket, men det var ett rent hemspråk.

– Jag visste ingenting om legender och mytologi, eller om vidskepelse. Folk la märke till mig och kallade mig den finska flickan på grund av mitt sätt att röra mig, sitta och gå. De härmade också min accent. Det var svårt ibland men det är erfarenheter som stärkt mig.

Också mötet med farfadern blev bitterljuvt.

– Min storebror har samma namn som farfar och i vår kultur står människor med samma namn väldigt nära varandra. Jag tyckte att farfar mest såg min bror och började storgråta. När farfar undrade hur det riktigt stod till sa jag som det var, att jag inte har någon namne. ”Gråt inte” sa farfar, ”jag ska hitta en åt dig”. Jag fick välja bland mina fyra fastrar, och jag valde Hilkka som hade en vacker rosa dräkt.

Läs hela profilen i Kyrkpressen 49/2010.

Kerstin Haldin-Rönn



KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31