Marginalen

Kyrka. Som denna spalt står längst till höger på sista uppslaget i tidningen stod Axel Carpelan i det sociala livets tystaste utkanter. Hans och 7.10.2010 kl. 00:00


Jean Sibelius brevkontakt under nästa två decennier i början av 1900-talet pekar på en till synes paradoxal sanning: det som sägs och syns i marginalen fångar örats snäcka och ögats blick långt snabbare än de stora rubrikerna och de djupa brösttonerna. I en högljudd värld är det det lågmälda mumlet och den nästan osynliga texten som drar uppmärksamheten till sig.

Med Fabian Dahlströms aktuella bok (se omstående sida) och Bo Carpelans roman Axel för tjugofem år sedan i färskt minne sugs jag neråt och bakåt av en tidsvirvel, till trånga gränder och dunkla rum. Här i ensamhetens pulserande tysthet brottas demoner med änglar synliga endast för tillvarons skuggvarelser. En till synes tröstlöst malande kvarn pulveriserar den sorgliga individens tid och tankar, suger musten ur märg och ben. Någonstans i fjärran dånar en kyrkklocka.

Det som med naturnödvändighet, i normala fall, skulle ha slutat med kaos och katastrof får plötsligt en annan inriktning, ett annat innehåll. En röst ur mörkret fångas upp av kompositören, nyfiket uppmärksam på det som ger tillvaron djup och mening. I de sammetsbeklädda salongerna saknas vardagens långa efterklang, under kristallkronorna blir skuggorna korta. Men konsten kräver fler valörer, större kontraster.

Så kopplas delarna ihop, tema och variation, mörker och ljus. Livsöden och musikkompositioner har många likheter med tidningens uppslag: Rubriker och bilder drar till sig blicken, liksom ingresser och brödtext. När det uppenbara och självklara har fått sitt lockas själen till det finstilta och fördolda.

Till det, eller de, som finns i marginalen.

Mao Lindholm



psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00