Generationsväxling i kyrkan

Ledare. De stora åldersklassernas reträtt från arbetslivet har börjat också i kyrkan och i dess högsta ledning.
26.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inom en mycket kort tid har ärkebiskop Jukka Paarma, kanslichef Risto Junttila, biskopen i Helsingfors stift Eero Huovinen och kyrkostyrelsens ”utrikesminister” ecklesiastikrådet Risto Cantell meddelat att de går i pension.

Dessutom har kyrkan helt nyligen redan fått tre biskopar modell yngre: Seppo Häkkinen i S:t Michel, Matti Repo i Tammerfors och Björn Vikström i Borgå.

Till de nya blivande pensionärerna i kyrkans topp sällar sig en lång, lång rad kyrkoherdar, kaplaner, kantorer, diakonissor, kyrkvaktmästare och andra församlingsanställda. Samma gäller en stor grupp förtroendevalda. Hur stor återstår att se då nomineringarna inför församlingsvalet 2010 är klar. Och så har vi förstås också generationsskiftet på Kyrkpressen.

Det är alltså definitivt ingen överdrift att tala om generationsväxling i kyrkan. Men det är ingen orsak att överdriva den. Generationsväxlingen är lika naturlig och självklar som orsaken till den: alla blir äldre. Förändringar innebär i princip både hot och möjligheter och kyrkan är inte heller här något undantag. Allmänt taget kan man säga att hoten och möjligheterna är relaterade till val av person. Kort sagt bör man hitta rätt person för ett väntande uppdrag i en given tid. Verkligheten som arbetet ska utföras i och målsättningen med arbetet är ju givna faktorer. Frågan är därför vem som är bäst lämpad för jobbet. Detta gäller också i de fall arbetet går ut på att försöka forma en ny verklighet eller tillsammans med respektive beslutsfattare formulera ett nytt mål.

För dem som väljs till de centrala kyrkliga poster som är lediga nu och blir lediga under de kommande åren är utmaningarna många. Det gäller formerna för den kyrkliga verksamheten och det gäller innehållet i kyrkans förkunnelse och kommunikation. Med formerna avses det faktum att kyrkan med största sannolikhet tvingas se över sina strukturer bland annat och inte minst med tanke på de ekonomiska realiteterna. Med innehåll avses de teologiska spänningar som finns både i vår kyrka och i internationella, ekumeniska sammanhang.Hur de två utmaningarna påverkar varandra och den kyrkliga utvecklingen återstår att se.

I sämsta fall kan ekonomiska problem och sämre tider leda till pessimism och till en allt hårdare kamp om de knappare ekonomiska resurserna. Detta gäller inte minst de kyrkliga samfälligheterna och förhållandet mellan samfällighetens församlingar, men det gäller också frågor som har att göra med hur kyrkan centralt ska använda sina pengar. I bästa fall kan en försämrad ekonomi leda kyrkan och församlingarna tillbaka till en kärnverksamhet som i dag kanske inte alla gånger är eller uppfattas som klar och tydlig.

Mycket talar nämligen för att kyrkan och församlingarna i dag inte endast står inför ett generationsskifte utan också ett paradigmskifte. Och ett paradigmskifte betyder att man måste lära sig tänka på ett helt nytt sätt. Ur det perspektivet kan man säga att det kan vara en välsignelse att generations- och paradigmskiftet sker någorlunda samtidigt.

Å andra sidan gäller nog också här det gamla talesättet att lagom är bäst. En kyrklig förnyelse bör varken till form eller till innehåll lösgöras från den tradition som har gett och ger stadga och riktning åt verksamheten. Ju radikalare reformer som planeras, desto viktigare är det att de kan motiveras med och förankras i den kristna kyrkans lära, bekännelse och tradition.

Att reformera är i inte endast att omforma utan kan också vara att gå tillbaka, att återskapa.

I kyrkolagens två första pargrafer stadgas om kyrkans bekännelse och uppgift. Där sägs att ”den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna”. Om uppgiften sägs att kyrkan ”i enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan”.

Vad därutöver är behöver inte nödvändigtvis vara av ondo, men glöms grunden för och målet med den kristna kyrkan bort hjälper varken generationsskifte eller anpassning till nya paradigm. Då är loppet kört.

Stig Kankkonen



PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12