Statistiken saknar moral

Ledare. År 2008 gjordes enligt preliminära uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd 10 230 aborter, det vill säga 8,7 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–49 år. Detta är cirka 310 aborter  färre än 2007, vilket innebär en minskning med tre procent. 5.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Antalet aborter har minskat ganska jämnt under de senaste åren. År 2004 utfördes ännu 11 165 aborter. Minskningen beror i huvudsak på att antalet aborter i åldrarna under 20 år minskat tydligt.

Ändå görs alltså fortfarande cirka 28 aborter varje dag i Finland.

För att fortsätta med lite statistik.

Antalet socialrelaterade aborter ökade fortfarande 2008 och utgjorde 91 procent av totalantalet. Andra vanliga indikationer var ålder under 17 år (4,9 procent) eller över 40 år (3,7 procent) och fyra tidigare förlossningar (1,9 procent).

Av aborterna utfördes endast 0,4 procent på medicinsk indikation, det vill säga till följd av sjukdom, kroppslyte eller svaghet som kan medföra fara för kvinnans liv eller hälsa.

Antalet aborter på grund av möjlig eller konstaterad fosterskada utgjorde 2,8 procent av alla aborter.

Statistik är kanske som sådan en mer eller mindre exakt vetenskap, men det gäller inte tolkningarna och slutsatserna av statistiken. Och vad kanske värre är: statistiken säger absolut ingenting om hur det borde vara. Den saknar den moraliska dimensionen.

I denna mening är statistik ett utmärkt exempel på det som brukas kallas Humes giljotin. Enligt Hume är det nämligen omöjligt att på basen av hur något är säga hur något borde vara.

Humes giljotin gäller också abortstatistiken. Därför blir en abortdiskussion relevant först om den primärt fokuserar på annat än siffror. Den bör till exempel fokusera på orsaker och motiveringar, på varför siffrorna ser ut som de ser ut.

Det viktigaste är ju inte siffrorna i sig, utan verkligheten bakom dem. Rimligtvis borde man med hjälp av analyser kunna åtgärda åtminstone en del av inte minst de sociala orsakerna till aborter.

För att det ska finnas ett intresse att gå bakom abortsiffrorna måste man förstås anse att abort allmänt taget är något icke önskvärt, något som i möjligaste mån bör undvikas och endast vara en sista utväg.

Om man är överens om den saken blir det aktuellt att diskutera med vilka motiveringar abort kan göras. Alltså med vilka motiveringar en graviditet kan avbrytas artificiellt.

En av de absolut största frågor vi då ställs inför är om abort borde få användas för att säga nej till ett liv som man vet att inte medicinskt är perfekt enligt normer och standarder som inte heller de är perfekta.

Eller för att uttrycka det mera provokativt: kan abort få användas för att välja bort individer som har sådana konstaterbara egenskaper som vi betecknar som på ett eller annat sätt avvikande? Är det säkert att vi då väljer rätt?

Svarar vi ja på frågorna öppnar vi Pandoras ask och vet inte vad som kommer ut. Allt blir ju då mer eller mindre beroende dels av vad vi väljer att beteckna som avvikande och vilka avvikelser vi i framtiden kan upptäcka och bokföra.

Också i detta fall visar historien att praktiskt taget allt är möjligt och att människan är kapabel till de mest bestialiska dåd i normalitetens och abnormalitetens namn. Historien visar också att det mesta i den vägen kan motiveras vetenskapligt och rationellt.

Det avgörande är vad vi väljer att beteckna som odugligt, som något som kan sorteras bort.

I en debattartikel i den svenska tidningen Dagen påminns läsarna om att nästan 100 procent av foster med Downs syndrom aborteras i Danmark.

Skribenterna fortsätter: ”Vilken är nästa grupp som ska fösas ut ur samhället? Ja, den frågan kan bara besvaras med hur snabbt vi på ett enkelt och någorlunda säkert sätt kan diagnostisera avvikelser från det ”normala”. Vi är på ett brant sluttande plan. När bara A-barn föds blir det svårt också för alla dem som senare i livet får ett funktionshinder eller drabbas av sjukdom. Även friska förlorar på ett samhälle som enbart välkomnar perfekta individer.”

Gud bevare oss – bokstavligt talat – för en sådan utveckling.

Stig Kankkonen



PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20