Kyrkans tro – och medlemmarnas

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Sociologiprofessor Susan Sundback anser att undersökningen är trovärdig, men kommer också med konsumentupplysning gällande hur den ska läsas. Sundbacks tankar och webbadress till undersökningen och VP:s artikel finns på nyhetsplats.

Till vardagsmaten i undersökningen hör uppgifterna om utskrivningar och överväganden att skriva ut sig, om att kyrkornas gudstjänster inte är någon publikframgång eller om att kyrkans sociala insatser uppskattas.
I fråga om bland annat dessa element har kyrkan redan i åratal funderat på vad som kunde göras för att rätta till det negativa och förstärka det positiva. Till den delen tillför undersökningen därför knappast något nytt. Men intressant kan den förstås vara i alla fall.

Att församlingsmedlemmarna inte till alla delar riktigt tror som kyrkan lär är inte heller någon överraskning. I alla tider har ju människor trott på sitt sätt, med sina betoningar och sina preferenser.
Så kommer det också att vara till den dag vi får se allt förklarat till fullo.
Mot den bakgrunden är det därför ingen större överraskning då undersökningen visar att alla finländare inte tror på Gud som kyrkan lär.
Det som kanske borde vara en överraskning är att endast 28 procent av de tillfrågade uppger sig tro på Gud i enlighet med den kristna läran.
Den låga siffran kan förstås bero på många olika saker. För att riktigt kunna avgöra vad den säger borde man åtminstone veta hur väl insatta de tillfrågade är om vad kyrkan lär om Gud. Endast då är det möjligt att säga om man tror eller inte tror i enlighet med den läran.
Utan att undervärdera människors kunskap om vad den kristna tron och kyrkan säger om Gud finns det alltså här plats för frågetecken.

Oberoende av vad orsakerna är ger den låga procentsiffran anledning till eftertanke i kyrkan.
En central fråga som måste ställas är hur allvarligt kyrkan ser på det faktum att endast en tredjedel av finländarna delar dess lära om Gud. Eller omvänt: är det viktigt att människor tror på Gud enligt kyrkans lära?
Hur kyrkan väljer att gå vidare med denna fråga avgörs i hög grad av hur man ser på den saken. Om det är viktigt måste kyrkan göra något. Om det inte är viktigt är det bara att låta tiden ha sin gång, att vänta och se vad som komma skall.

Att kyrkan bara skulle låta utvecklingen mot en allt mera individualistisk tro ha sin gång är svårt att föreställa sig. Men vad göra?
Ett alternativ är att kyrkan profilerar sin lära om Gud. Att den aktivt går ut med information om vad den egentligen lär och varför. Den uppgiften borde vara självklar under alla förhållanden och oberoende av vilka siffror olika undersökningar kommer fram till.

Men är det en självklarhet? Vet människorna i det kristna Finland tillräckligt om den kristna lärans grundläggande sanningar, bland annat om vad kyrkan lär om Gud? Är kunskapen tillräcklig för att räcka till i ett möte med andra gudsuppfattningar och andra religioner som presenterar sina uppfattningar?

I en kommentar i Valitut Palat säger sig ecklesiastikrådet Pekka Huokuna vara övertygad om att de som säger sig tro annorlunda på Gud än vad kyrkan lär ligger ganska nära den officiella läran.
Det är möjligt att det är så. Men vad innebär det?
Är det tillräckligt för kyrkan att en stor majoritet av dess medlemmar är ganska nära dess lära om Gud? Och hur långt kan man avlägsna sig från den utan att sluta tro på kyrkans Gud?

Sist men inte minst: hur klar är kyrkans egen uppfattning i dag om sin lära om Gud?
Stig Kankkonen



radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

skam. För Camilla Hellberg blev en teaterföreställning ett sätt att undersöka och förmedla hur skammen efter ett trauma kan se ut. – Jag vill visa hur skammen sipprar in på alla livsområden, men att det finns en väg ut. 14.10.2025 kl. 13:38

Äktenskap. Det finns en koppling mellan sex och bön. Gräset kanske faktiskt är grönare på andra sidan. Det finaste i vårt liv kan vi inte kontrollera. Bland annat så tänker Emma Audas om äktenskapet. 13.10.2025 kl. 13:21

musik. Marcus Granfors magnum opus föddes ur en separation – som landade i ett äktenskap. Han är en rektor från Vasa, men också frontfigur för The Heartbeat Band. Ett band som spridit vackert vemod sedan 2013. 9.10.2025 kl. 11:44

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45