Bibeln säger så, men ...

Ledare. I den tämligen ringa mån utlevd homosexualitet behandlas i Bibeln säger den nej till sådana förhållanden. 26.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inte i något sammanhang finns uttalat stöd för sådana. Också i den traditionella lutherska teologin har inställningen varit negativ.

Detta allmänt erkända faktum noterades också i samband med att betänkandet ”Kyrkan och registrerat partnerskap” publicerades.

Här är det alltså inte fråga om inställningen till homosexuella människor utan till utlevd homosexualitet. Det är med andra ord inte fråga om vad människan är, utan vad hon gör.
Detta är viktigt att notera eftersom diskussionen i denna fråga allt för ofta kretsar kring irrelevanta teman, som till exempel om homosexuella ska få arbeta inom kyrkan, om det är rätt att be för homosexuella och så vidare.

Sådana diskussioner är absurda. Lika absurda som om vi skulle diskutera huruvida det är rätt att be med och för rödhåriga eller kortväxta eller personer som är längre än två meter.

I sitt enhälliga betänkande konstaterar arbetsgruppen att frågan om kyrkans inställning till registrerade partnerskap ytterst är en fråga om bibeltolkning. Det konstaterande antyder att det nej som sägs i Bibeln och den lutherska teologin skulle avgöra frågan.

Men så enkelt förefaller det inte riktigt vara.

Nu liksom så ofta tidigare var resonemanget i samband med presentationen av betänkandet att Bibeln och den lutherska teologin visserligen säger så, men …

Det är just i dessa ”men” som frågor rörande Bibelns ställning aktualiseras.

Arbetsgruppens teologiska sakkunniga, teologie doktor Kalervo Salo, förklarar i en insändare i Helsingin Sanomat (22.3) hur arbetsgruppen resonerat i fråga om Bibelns entydiga nej till utlevd homosexualitet: förbudet säger ingenting om ett homosexuellt parförhållande som bildas av två likvärdiga vuxna.

Menar alltså arbetsgruppen att utlevd sexualitet i ett sådant förhållande inte berörs av Bibeln förbud? Eller menar arbetsgruppen att ett homosexuellt parförhållande är i sin ordning om partnerna avhåller sig från att utöva sin homosexualitet?

Öppnar arbetsgruppens resonemang dörren också för till exempel biblisk acceptans av otrohet eller månggifte? Varför skulle Bibelns nej till sådant väga mera än dess nej i fråga om utlevd homosexualitet?

Det som i dag anförs som kanske det mest allmänna argumentet för ett ”men” i förhållande till Bibeln och bekännelsen är att vår kunskap är en annan än den var till exempel på den tid då Paulus levde.

Och det är naturligtvis helt sant. Frågan blir därför hur den merkunskap vi i dag har ska bedömas och värderas i förhållande till Bibelns budskap.

Gör till exempel en djupare kännedom om homosexualitetens orsaker att Bibelns nej till utlevd homosexualitet inte längre behöver tas på allvar?

Paulus placerar in frågan om utlevd homosexualitet i den ordning som har att göra med Guds skapelseavsikt, vilket kan anses göra gör den till en lärofråga. Det avgörande blir då om vår merkunskap gör Guds skapelseavsikt till en annan än den var på den tid då Paulus levde.

Svarar kyrkan ja på den frågan öppnas dörrar som för en del är skrämmande, för andra kanske lockande.

Bibeln och kyrkans bekännelse ger oss besked om var vi ska söka gränserna för hur långt vår kunskap räcker och var vi ska söka svar på frågan vad Gud vill. Enligt vår kyrkas bekännelse är det Bibeln som alltid bör vara rättesnöret. Det kan knappast innebära annat än att Bibeln också ska tolkas med Bibeln. Inte primärt med vårt förstånd, som enligt kyrkans lära är ett styckverk och dessutom fördärvat i och med syndafallet.

Det finns alltså mycket att diskutera och betänkandet ska ses som ett inlägg i den debatten. Betänkandet ska däremot inte – vilket ganska många har gjort – ses som ett självklart steg mot en kyrklig välsignelse av registrerade homosexuella parförhållanden. Också betänkandet visar att det finns orsak att sätta många ”men” i förhållande till betänkandets ”men” till vad Bibeln säger.

Stig Kankkonen



kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13