Bibeln säger så, men ...

Ledare. I den tämligen ringa mån utlevd homosexualitet behandlas i Bibeln säger den nej till sådana förhållanden. 26.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inte i något sammanhang finns uttalat stöd för sådana. Också i den traditionella lutherska teologin har inställningen varit negativ.

Detta allmänt erkända faktum noterades också i samband med att betänkandet ”Kyrkan och registrerat partnerskap” publicerades.

Här är det alltså inte fråga om inställningen till homosexuella människor utan till utlevd homosexualitet. Det är med andra ord inte fråga om vad människan är, utan vad hon gör.
Detta är viktigt att notera eftersom diskussionen i denna fråga allt för ofta kretsar kring irrelevanta teman, som till exempel om homosexuella ska få arbeta inom kyrkan, om det är rätt att be för homosexuella och så vidare.

Sådana diskussioner är absurda. Lika absurda som om vi skulle diskutera huruvida det är rätt att be med och för rödhåriga eller kortväxta eller personer som är längre än två meter.

I sitt enhälliga betänkande konstaterar arbetsgruppen att frågan om kyrkans inställning till registrerade partnerskap ytterst är en fråga om bibeltolkning. Det konstaterande antyder att det nej som sägs i Bibeln och den lutherska teologin skulle avgöra frågan.

Men så enkelt förefaller det inte riktigt vara.

Nu liksom så ofta tidigare var resonemanget i samband med presentationen av betänkandet att Bibeln och den lutherska teologin visserligen säger så, men …

Det är just i dessa ”men” som frågor rörande Bibelns ställning aktualiseras.

Arbetsgruppens teologiska sakkunniga, teologie doktor Kalervo Salo, förklarar i en insändare i Helsingin Sanomat (22.3) hur arbetsgruppen resonerat i fråga om Bibelns entydiga nej till utlevd homosexualitet: förbudet säger ingenting om ett homosexuellt parförhållande som bildas av två likvärdiga vuxna.

Menar alltså arbetsgruppen att utlevd sexualitet i ett sådant förhållande inte berörs av Bibeln förbud? Eller menar arbetsgruppen att ett homosexuellt parförhållande är i sin ordning om partnerna avhåller sig från att utöva sin homosexualitet?

Öppnar arbetsgruppens resonemang dörren också för till exempel biblisk acceptans av otrohet eller månggifte? Varför skulle Bibelns nej till sådant väga mera än dess nej i fråga om utlevd homosexualitet?

Det som i dag anförs som kanske det mest allmänna argumentet för ett ”men” i förhållande till Bibeln och bekännelsen är att vår kunskap är en annan än den var till exempel på den tid då Paulus levde.

Och det är naturligtvis helt sant. Frågan blir därför hur den merkunskap vi i dag har ska bedömas och värderas i förhållande till Bibelns budskap.

Gör till exempel en djupare kännedom om homosexualitetens orsaker att Bibelns nej till utlevd homosexualitet inte längre behöver tas på allvar?

Paulus placerar in frågan om utlevd homosexualitet i den ordning som har att göra med Guds skapelseavsikt, vilket kan anses göra gör den till en lärofråga. Det avgörande blir då om vår merkunskap gör Guds skapelseavsikt till en annan än den var på den tid då Paulus levde.

Svarar kyrkan ja på den frågan öppnas dörrar som för en del är skrämmande, för andra kanske lockande.

Bibeln och kyrkans bekännelse ger oss besked om var vi ska söka gränserna för hur långt vår kunskap räcker och var vi ska söka svar på frågan vad Gud vill. Enligt vår kyrkas bekännelse är det Bibeln som alltid bör vara rättesnöret. Det kan knappast innebära annat än att Bibeln också ska tolkas med Bibeln. Inte primärt med vårt förstånd, som enligt kyrkans lära är ett styckverk och dessutom fördärvat i och med syndafallet.

Det finns alltså mycket att diskutera och betänkandet ska ses som ett inlägg i den debatten. Betänkandet ska däremot inte – vilket ganska många har gjort – ses som ett självklart steg mot en kyrklig välsignelse av registrerade homosexuella parförhållanden. Också betänkandet visar att det finns orsak att sätta många ”men” i förhållande till betänkandets ”men” till vad Bibeln säger.

Stig Kankkonen



Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28